Så arbetar länsstyrelsen med våtmarker
Länsstyrelsen arbetar med att återställa våtmarker som har dikats ut eller som har växt igen. Arbetet bedrivs främst i några av de naturreservat som länsstyrelsen förvaltar.
Länsstyrelsen Värmland återställer myrar som tidigare har blivit dikade, i flera av länets naturskyddade områden. Diken gör myrarna torrare och påverkar hur myrarnas ekosystem fungerar. När det blir torrt trivs träd och buskar bättre, vilket gör att myrarna växer igen. Genom att lägga igen diken blir myrarna blötare igen, en process som kallas återvätning.
I rikkärr röjer länsstyrelsen bort buskar, träd och vass för att gynna bland annat särskilda orkidéer, mossor och snäckor. Strandängar, som naturligt sett, ska svämmas över under vissa delar av året, hålls efter så att de inte växer igen.
Syftet med åtgärderna
Syftet med att återskapa våtmarker i skyddad natur är att gynna den mångfald av arter som har våtmarken som livsmiljö. Det gäller inte bara fåglar, blomväxter, insekter och grodor utan också osynliga organismer under marken. När många olika arter trivs fungerar också hela ekosystemet bättre.
Genom att ta bort träd och buskar så att våtmarken blir mer öppen, hjälper vi till exempel fåglar som lägger ägg på marken. De vill inte att rovfåglar eller andra rovdjur ska kunna spana från träd eller gömma sig i buskar för att komma åt deras ägg och ungar.
När vi tar bort vass och buskar i rikkärr blir det blötare, och mer solljus når ner till blommor, mossor och snäckor.
Våtmarker fyller flera viktiga funktioner
Våtmarker har också flera andra viktiga funktioner, som kan stärkas när vi återställer våtmarker i skyddade områden.
Dike läggs igen så myren blir våtare.
Hur går det till?
När länsstyrelsen ska planera för att lägga igen och bygga pluggar i diken börjar vi alltid med att titta på en mycket noggrann karta i datorn. Informationen kallas höjddata och kan visa så grunda spår som några decimeter. Diken är ofta väl synliga. Vi måste också ta reda på att vi kan följa alla regler och lagar för ett visst naturområde som vill arbeta i.
- Vi åker ut och tittar på alla diken på plats för att se åt vilket håll vattnet rinner, var pluggarna ska sitta och var vi ska lägga igen diken. I vissa områden finns så mycket som 10 kilometer diken att bedöma.
- Vi tittar på känslig natur som bäckar, särskilt värdefulla träd och fridlysta arter som vi måste skydda under tiden vi arbetar. En annan viktig del är att se ut lämpliga vägar över myren där grävmaskinerna ska kunna ta sig fram utan att göra skador eller köra fast i den blöta myren. Vi måste även veta att vi inte blöter ner mark på intilliggande fastigheter, eller att vi har avtalat med markägaren att vi får blöta ner marken, för att återställa våtmarkens värden.
- För de allra flesta igenläggningar och pluggningar av diken behövs grävmaskiner. Länsstyrelsen köper tjänsterna från ett eller flera företag enligt lagen om offentlig upphandling. Vi har högt ställda krav som leverantörerna måste uppfylla.
- Innan grävmaskinen kan börja jobba måste alla buskar och träd intill dikena tas bort. Det gör vi för att grävmaskinen ska kunna komma intill diket och lägga tillbaka torven som en gång har grävts upp, och som träden och buskarna har vuxit upp i.
- Träden läggs i högar längs dikena. Sedan använder grävmaskinföraren dem som material i dikespluggar. Det ser stökigt och onaturligt ut när vi har tagit ned träden och de ligger huller om buller, men vi tar alltid hänsyn till skog med höga naturvärden och avverkar inte där.
- Länsstyrelsen följer naturreservatens föreskrifter och Natura 2000-områdenas bevarandeplaner. Det är myrarnas värden som är prioriterade i dessa fall, och syftet med åtgärderna är att förbättra naturmiljön över tid. Efter bara några år är spåren av diken knappt synliga på marken. Att det gjorts en igenläggning kan man ändå ana eftersom träd har tagits ned och det er ut som gator bland träden som står kvar.
- Äntligen är det dags att lägga igen och plugga diken. Efter noggrann genomgång med länsstyrelsen på plats i myren får grävmaskinen börja köra. Arbetet kräver erfarenhet och övning, planering och god känsla för att man arbetar i värdefull natur. Grävmaskinisten måste oftast köra på något som kallas stockmattor för att minska grävmaskinens belastning på myren. Torv som finns längs dikenas kanter läggs ner i dikena. Ibland byggs dikespluggar av stockar och torv. Ibland byggs bara pluggar för att bromsa och sprida ut vattnet över myren.
- När vi har lagt igen ett dike, och packat torven lagom hårt, ska vattnet kunna röra sig genom torven som det gjorde innan dikningen. Vattnet rör sig långsamt genom torven där diket tidigare ledde bort vattnet. Då nås de tidigare torrlagda delarna av vatten igen. Ibland kan vi bara bromsa vattnet så att det bildas små vattensamlingar vid pluggarna och då sprids det ut på myren vid sidorna av det tidigare diket.
- Redan efter några år kan man med blotta ögat se att vitmossor kommer tillbaka i vattensamlingar där dikena har lagts igen. Vitmossorna är helt avgörande för myrens återhämtning, eftersom det är av dessa torven bildas. Myrarna består till största del av vitmossor.