Råd för social hållbarhet
Råd för social hållbarhet samlar offentliga aktörer i Uppsala län i syfte att samordna och stärka länets arbete för social hållbarhet. Samverkan utgår från kunskap och en gemensam lägesbild om länets styrkor och utvecklingsområden inom social hållbarhet. Arbetet innebär flernivåsamverkan mellan stat, region och kommuner.
Ambitionen är att öka möjligheten till ett gott liv på lika villkor för hela länets befolkning. Genom att sammankoppla myndigheternas, kommunernas och regionens olika uppdrag och skapa synergier kan det systematiska sociala hållbartsarbetet stärkas. Samarbete sker även i flera fall med civilsamhället.
Länsstyrelsen och landshövdingen är sammankallande. Rådet utgår från följande områden i samverkan inom social hållbarhet: integration, jämställdhet inklusive mäns våld mot kvinnor, ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar), brottsförebyggande frågor, mänskliga rättigheter, inkluderande arbetsmarknad och en god och jämlik hälsa.
Det är upp till varje aktör att avgöra inom vilka områden gemensamma insatser skapar mervärde. Insatserna ska anpassas utifrån lokala och regionala behov och prioriteringar. Alla aktörer arbetar med utgångspunkt i sina egna uppdrag.
- Länsstyrelsen Uppsala län (sammankallande)
- Region Uppsala
- Polisen
- Åklagarkammaren
- Kriminalvården
- Uppsala universitet
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Nationellt centrum för kvinnofrid
- Migrationsverket
- Försäkringskassan
- Arbetsförmedlingen
- Uppsala kommun
- Knivsta kommun
- Enköpings kommun
- Heby kommun
- Älvkarleby kommun
- Tierps kommun
- Östhammars kommun
- Håbo kommun
Rådets aktörers logotyper
Struktur för samverkan
Samverkan för rådet har konkretiserats i en överenskommelse och en plan.
Överenskommelse om regional samverkan (pdf)
Pdf, 186.9 kB.
Plan för regional samverkan (pdf) Pdf, 426 kB.
Råd för social hållbarhet är det organ som formellt beslutar om de överenskommelser som är antagna. Rådet fungerar även som beställare för samverkansplanens genomförande och uppföljning.
Kansligruppen ansvarar för beredning av rådsmöten efter medskick från samordningsgruppen. Kansligruppen kan även ge samordningsgruppen uppdrag från rådet.
Samordningsgruppen ansvarar för koordinering av genomförande och uppföljning av överenskommelsen och insatser i samverkansplanen. Arbetet sker systematiskt efter en modell som inleds med att en gemensam lägesbild för social hållbarhet tas fram. Därefter görs prioriteringar inom lägesbilden som visar vad årets grunduppdrag ska omfatta.
Regionala arbetsgrupper eller nätverk ansvarar på uppdrag av samordningsgruppen för det operativa genomförandet av samverkansplanen och övriga prioriteringar. Det sker i första hand genom att förstärka redan pågående arbeten. Grupperna redovisar sitt arbete till samordningsgruppen.
Samordningsgruppens grunduppdrag
- Samlad nulägesbild
- Informations- och kunskapsspridning
- Referensgrupp
- Fortsatta och nya fokusområden
Samverkansområden och prioriterade insatser
I linje med Uppsala läns regionala utvecklingsstrategi, Agenda 2030:s målambitioner samt regionala och lokala behov och förutsättningar har rådet beslutat om att prioritera samverkan inom två områden. Beslutet om de två prioriterade samverkansområdena gäller fram till att annat beslut tas.
Hälsa, trygghet och goda livsvillkor i socioekonomiskt utsatta områden
Huvudsaklig målgrupp för insatserna är barn och unga och de närmaste runt barn och unga som skapar förutsättningar för en bra start i livet.
Goda livsvillkor bidrar till hälsa och trygghet. Förutsättningarna för hälsa, trygghet och goda livsvillkor är ojämnt fördelade. Samhället behöver därför lägga särskilt fokus på att kompensera för ojämlikheter mellan människor. Många utsatta grupper bor i områden som även geografiskt är socioekonomiskt utsatta. Det vill säga områden där nettoinkomst, förvärvsarbete, gymnasiebehörighet och utbildningsnivå ligger på nivåer under genomsnittet för landet, samt där arbetslöshet, ekonomiskt bistånd och sjukdagar ligger på nivåer över genomsnittet för landet. I vissa av dessa områden finns en förhöjd risk för kriminalitet och att barn och unga ansluter sig till kriminella miljöer.
- Insatsområden
Rådets prioritering att främja hälsa, trygghet och goda livsvillkor i socioekonomiskt utsatta områden har mot bakgrund av ovanstående konkretiserats i fyra insatsområden.
- Kompensatoriska insatser för goda och jämlika livsvillkor
- Förutsättningar för goda levnadsvanor
- Egenmakt, inflytande och delaktighet
- Trygga miljöer
Mäns våld mot kvinnor
Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mäns våld mot kvinnor betraktas som den yttersta konsekvensen av ett samhälle som inte är jämställt. I regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
Länk till annan webbplats. är det övergripande målet ett jämställt samhälle och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. I målet ingår även att män och kvinnor, flickor och pojkar ska ha samma rätt till och möjlighet till kroppslig integritet.
Mäns våld mot kvinnor är ett paraplybegrepp och syftar på det våld som flickor och kvinnor är särskilt utsatta för och som minskar deras handlingsutrymme. De våldsformer som avses är:
- Våld i nära relationer.
- Hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.
- Prostitution och människohandel (med särskilt fokus på sexuella ändamål) samt sexualiserat våld oberoende av relation.
Arbetet mot mäns våld mot kvinnor handlar även om att motverka pojkars, mäns och hbtqi– personers utsatthet för våld, samt omfattar även kvinnors, flickors och hbtqi-personers utövande av våld. I arbetet mot mäns våld mot kvinnor finns således både utsatthet – och utövarperspektiv.
Viktiga perspektiv i arbetet mot mäns våld mot kvinnor
- Våld ska förebyggas med fokus på våldsutövare och maskulinitetsnormer.
- Större uppmärksamhet behöver läggas på unga kvinnors och flickors utsatthet för våld.
- Flera livssituationer och omständigheter kan innebära särskild sårbarhet, exempelvis ålder, funktionsnedsättning, hedersnormer och sexuell läggning.
- Barnets bästa och barnets rättigheter. Barn som upplever eller bevittnar våld befinner sig i en mycket utsatt situation. Våld är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling. Även ungdomar räknas som barn och kan utsättas för partnervåld på samma sätt som vuxna.
Tre insatsområden
Rådets prioritering om att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor har konkretiserats i tre insatsområden:
- Prostitution och människohandel (med särskilt fokus på sexuella ändamål)
- Hedersrelaterat våld och förtryck
- Kunskap om våld
Målgruppen för samverkansområdet är alla medborgare, såväl barn som vuxna. Olika informationsinsatser kan bidra till ökad kunskap och medvetenhet hos allmänheten, inte minst kring vilken hjälp som finns att få. Insatser riktas dock primärt till yrkesverksamma som möter de som är eller kan vara utsatta samt de som möter de som utövar våld.
- Hedersrelaterat våld och förtryck
Syftet med insatsområdet är att länets aktörer gemensamt ska motverka hedersrelaterat våld och förtryck bland annat genom kunskapshöjande insatser, förebyggande arbete och stärkt samverkan.
Hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till hedersnormer som bygger på patriarkala eller heteronormativa föreställningar. De patriarkala föreställningarna tar sig uttryck i kontroll av framförallt flickor och kvinnor som sträcker sig från begränsningar i vardagen rörande klädsel, umgänge och rörelsefrihet till begränsningar i val av utbildning, arbete, äktenskap och äktenskapsskillnad. I sin mest extrema form kan hedersnormerna leda till allvarlig brottslighet såsom våld och hot om våld, inklusive dödligt våld. För de individer som försöker trotsa kontrollen kan följderna bli allvarliga. Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär gör att gränser mellan offer och förövare blir otydliga. De som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta. Det kan till exempel vara mödrar och unga män som känner sig pressade att sätta familjen före individen.
Exempel på insatser:
- Centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck; en samverkansverksamhet som innefattar lågtröskelverksamhet för utsatta, stöd till yrkesverksamma och kunskapsspridning. Verksamheten styrs i samverkan av länets kommuner, Polismyndigheten och Region Uppsala med finansiering av Länsstyrelsen fram till och med september 2027. I samverkan med NCK tas utbildningsinsatser fram. Därefter förväntas verksamheten permanentas och finansieras av samverkansaktörerna. Läs mer om Centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck på länsstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats..
- Prostitution och människohandel (med fokus på sexuella ändamål)
Syftet med insatsområdet är att länets aktörer gemensamt ska verka för att kunskapen om prostitution och människohandel ökar i länet samt att fler ärenden rörande sexköp och människohandel för sexuella ändamål rapporteras, anmäls och lagförs.
Att handla med människor är en av de allvarligaste formerna av organiserad brottslighet och innebär ett cyniskt utnyttjande av andra människor. Människohandel kränker den drabbades rätt att få bestämma över sitt liv och sin kropp. Ett stort antal människor i världen, främst kvinnor och barn, är utsatta för människohandel varje år och majoriteten av dessa utnyttjas sexuellt. Förutom prostitution och andra former av sexuellt utnyttjande utsätts många av människohandelns offer för tvångsarbete, slaveri, organhandel eller andra former av utnyttjanden. Det finns ett tydligt samband mellan prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det som primärt upprätthåller såväl människohandeln för sexuella ändamål som prostitutionen är efterfrågan.
Exempel på insats:
- Regionkoordinatorer för Region mitt (Uppsala, Gävleborg och Västmanlands län); Koordinatorerna hjälper bland annat polis och socialtjänst med både konsultativt och operativt stöd vid prostitution och i ärenden om människohandel. De fungerar även som en regional aktör med spetskompetens inom området. Regionkoordinatorernas arbete innefattar bland annat insatsveckor, utbildningsinsatser, kommunbesök, uppsökande verksamhet och insatser för att öka medvetenhet hos allmänheten. I styrgruppen för verksamheten finns Migrationsverket, länsstyrelserna och Polismyndigheten och i länet finns även en regional samverkansgrupp för arbetet mot prostitution och människohandel.
- Kunskap om våld
Syftet med insatsområdet är att länets aktörer gemensamt ska verka för att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor. Berörda aktörer ska ha bästa möjliga kunskap om att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor för att kunna utforma och bedriva ett verkningsfullt arbete. Genom kompetenshöjande insatser, forum för dialog och samverkan kan vi öka länets kunskaper om mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel.
Exempel på insats:
- Webbkurs om våld; Länsstyrelserna, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) och Socialstyrelsen har tillsammans utvecklat en webbkurs som ger grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Läs mer om Webbkurs om våld Länk till annan webbplats..
Arbetet med att revidera den nuvarande regionala utvecklingsstrategin (RUS) är igång och den reviderad version beräknas bli antagen år 2025. Tillsvidare gäller den nuvarande.
Läs mer om Uppsala läns regionala utvecklingsstrategi Länk till annan webbplats.
Läs mer om länsstyrelsens åtaganden kopplat till Agenda 2030
Öppnas i nytt fönster.
Övriga samverkansdokument som rådet står bakom
I april 2024 lanserades Strategi för ett jämställt och jämlikt Uppsala län under en sammankomst med landshövding Stefan Attefall och Rådet för social hållbarhet på Uppsala slott.
Strategin för ett jämställt och jämlikt Uppsala län har fyra visioner som möter identifierade utmaningar i länet:
- Ett län med delaktiga invånare som har makt och förutsättningar att forma samhällsutvecklingen
- Ett län fritt från våld
- Ett län med en civil beredskap för alla
- Ett län med en inkluderande arbetsmarknad fri från diskriminering
För att uppfylla målen erbjuder länsstyrelsen utbildningar samt spridning av metoder och kunskapsmaterial.