Fenologi - naturens kalender
Länsstyrelsen i Södermanlands län har börjat dokumentera naturens kalender som en del av länets miljöövervakning. Nu ber vi om din hjälp!
Naturens anpassning till årstiderna
Varje år gläds vi åt den första tussilagon som tittar upp i vägkanten, fjärilarnas vingslag och solmogna smultron. Dessa händelser i naturen följer ett visst tidsmönster, men det sker oftast inte vid samma datum varje år. Växter och djur följer vädrets växlingar och när det blommar och när djur vaknar till liv varierar från år till år. Bakom sådana årstidsmönster ligger anpassningar till vårt klimat.
Den pågående klimatförändringen innebär bland annat att det blir varmare på jorden och de system som växter och djur använder för att ställa in sin årscykel förändras. Störst utmaning är det för växter eftersom de inte kan flytta sig. Flera växtarter är dessutom beroende av ett samspel med insekter och fåglar för pollinering och fröspridning. I dagsläget vet vi inte så mycket om hur samspelet mellan växter och djur kommer att påverkas av ett förändrat klimat.
Läran om naturens anpassning till årstiderna kallas för fenologi. Genom att studera växternas anpassning till dagens klimat tar Länsstyrelserna och Svenska fenologinätverket fram indikatorer för uppföljning av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Dagens rapporter jämförs med observationer gjorda för 100 år sedan.
Hur påverkas växtsäsongen av klimatförändringar?
På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade medborgarforskare från nästan 1200 platser över hela landet in blomningen av hägg och syrén och några andra vanliga försommarblommor. Resultaten visar att försommaren har hunnit extra långt norrut 2024, jämfört med 2023 och 2022.
Försommarkollen genomförs den 5 och 6 juni och är till för att undersöka hur klimatförändringarna påverkar några av våra vanligaste blommor. Det görs genom jämförelser av blomningstidpunkten idag med när blomningen skedde förr i tiden. Bakom Försommarkollen står Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.
I kampanjen görs observationer över hela landet av blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syrén. Observationerna ger en ögonblicksbild av hur blomningen ser ut över hela landet för dessa blommor. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen har analyserat 2024 års rapportering för att se hur växterna har påverkats av vårens och försommarens väder och om det finns någon skillnad jämfört med förr, som kan bero på klimatförändringar.
Liten blåklocka är en senblommande art, men i år kom det in rapporter som visar att den blommar lite här och var i hela södra Sverige. Några av de andra blommorna har däremot börjat blomma i större delen av landet. Både liljekonvalj, rönn och syrén blommar långt upp i Norrland och häggens blomning var redan avslutad på nationaldagen, utom på några få platser i nordligaste Norrland. Den mer senblommande prästkragen hade precis nått Norrlandsgränsen. Blomningstiden har blivit kortare i år, eftersom det varit en lång period med varmt väder som driver på blomningen.
Blomningen för alla arter har nått betydligt längre norrut än för hundrafemtio år sedan vid den här tidpunkten. Hägg, liljekonvalj och syrén har redan hunnit blomma över i de trakter där den förr bara precis hade börjat blomma. Prästkrage och rönn började förr inte blomma förrän framåt 10 juni på några få platser i södra Sverige, men i år har de börjat blomma betydligt längre norrut redan vid nationaldagen.
Vi behöver din hjälp året runt
Dina observationer av lövsprickning, blomning och höstlövsfärger är en del av den regionala miljöövervakningen i Södermanlands län. Genom rapporter till Naturens kalender kan vi följa hur klimatförändringar påverkar naturen. Uppgifterna kan också användas av fler, till exempel inom skogs- och jordbruket, av frukt- och biodlare och av forskare.
Som fenologiväktare hjälper du till genom att:
- Göra observationer vid tidpunkten när något av följande inträffar:
- Björk, asp, hägg och andra arter får lövsprickning och höstlövsfärger
- Arter som hägg, sälg, tussilago och vitsippa blommar
- Göra observationer 1-2 gånger i veckan ”när det händer”
- Göra observationer på samma individer år från år
- Rapportera dina observationer till Naturens kalender
Jag vill bli fenologiväktare! 
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Naturens kalender drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är nätverkets huvudman.
