Klämmesmålens odlingslandskap naturreservat

I skogslandskapet nära gränserna till Boxholms kommun och Småland ligger en ensligt belägen ensamgård. Klämmesmålen har in i modern tid brukats på gammalt vis med lieslåtter och skogsbete och dessa skötselmetoder används fortfarande av gårdens ägare.

Det rika odlingslandskapet

Som ett levande museum ligger gården Klämmesmålen. I ett stenigt och magert landskap trängs slåtterängar och välbetade hagmarker med små, insprängda åkrar och gamla odlingsrösen. En del av gärdena inhägnas av trädgärdesgårdar. Målet med Klämmesmålen naturreservat är att ge en bild av hur ett odlingslandskap i skogsbygden såg ut under åren 1900–1950.

Betesmarkerna är välbetade och på dem finns många sällsynta växter som är typiska för marker som varit betade under lång historisk tid. Här finns bland annat arter som kattfot, jungfrulin, slåttergubbe och ängsviol. Till betesmarkerna hör också ett område av betad barrskog.

Precis som skogsbete är ovanligt är också slåttermarker mycket ovanliga i dag. På Klämmesmålens välhävdade slåtterängar växer bland annat Jungfru Marie nycklar, ängsskallra, solvända och prästkrage. De öppna markerna, boskapen och mångfalden av örter gör området attraktivt för dagfjärilar och andra insekter.

Fornlämningar

Fornlämningar visar att människans aktiviteter i Klämmesmålen har historia långt tillbaka i tiden. Söder om vägen intill gården har man hittat härdgrop, härdbotten, gropugn och slagg. Platsen visar på järnframställning, troligen från medeltiden. Cirka 300 meter därifrån, ganska nära reservatets parkering hittades även en stor yta med slagg. Så troligen har järnframställning med enkla metoder pågått under en ganska lång tid här. Idag ruvar spåren under växtligheten och de är svåra att se.

Något som är mycket lättare att se är lämningarna efter områdets kolningshistoria. Bara hundra meter från parkeringen finns en kolbotten på södra sidan om vägen och en kolarkoja på norra sidan om vägen. Kolbottnen syns som en cirkelformat upphöjning i betesmarken. Av kolarkojan syns spisen och några stenar från grunden. Kanske såldes kolet till Boxholms bruk som krävde mycket bränsle till sin industri.

En annan tydlig fornlämning är fångstgropen, eller varggropen, som ligger på en liten kulle i en hagmark. Gropen är rund, cirka 4 meter i diameter och drygt 1,5 meter djup. När den användes var den dock djupare och då var den övertäckt med ris eller liknande. I botten av gropen la man något dött djur som skulle locka rovdjuret i fällan.

Nära gården finns även spår av en så kallad tjärdal där man framställde tjära. Att vara mångsysslare och ta till vara på alla möjligheter till självförsörjning var ofta en förutsättning för att kunna leva på en liten gård som Klämmesmålen. Framställning av järn, kol och tjära kunde också vara ett sätt för en liten gård att få fram varor att sälja och få in lite pengar.

För dig som besökare

I östra änden av reservatet finns en stor parkering med plats för cirka tio bilar. Här kan även buss parkera och vända. Fikabord och informationsskylt finns vid parkeringen.

Vid parkeringen startar en orangemarkerad vandringsled som totalt är 1,3 kilometer lång. Första sträckan går längs med den gärdesgårdskantade grusvägen som löper genom reservatet. På vägen passerar du tydliga lämningarna efter en kolarkoja, en kolmila och en varggrop. Vid Klämmesmålens gård går leden i en rundslinga genom blomsterrika slåtterängar och betade hagmarker. Längs med leden finns ett par vinkelgenomgångar och stättor som du tar dig igenom och över för att passera staket och gärdesgårdar.

Sommartid betas området av nötkreatur. Under denna period avråder vi dig att gå in med hund i hagarna eftersom det kan göra betesdjuren stressade och aggressiva.