Slåtterängar
De mest artrika miljöerna är våra slåtterängar där gräs och örter skördats under lång tid. På ängen trivs en rad vackra blommor. Inte sälla kan man även få se färggranna fjärilar flyga omkring och suga nektar från blommorna.
Det som gör ängar så unika är deras rikedom på arter. En äng kan hysa 40-50 olika sorters blommor och gräs på bara en kvadratmeter! Här hittar du allt från välkända arter som blåklocka, prästkrage och citronfjäril till mer sällsynta arter som låsbräken, kattfot och väddnätfjäril.
Från ängen har bonden hämtat vinterfoder till sina kreatur under flera tusen år. Ängen var en förutsättning för boskapsskötseln, vilken i sin tur var en förutsättning för odling. Utan gödsel utarmades odlingsjorden snabbt. Detta beroendeförhållande har skapat uttrycket "äng är åkers moder". Bondens årliga skötsel av ängen skapar en mager växtmiljö där många örter, gräs, fjärilar och andra insekter trivs. Antalet och arealen ogödslade, naturliga slåttermarker har under de senaste 200 åren minskat kraftigt. Idag återstår enbart små spillror av de ängsmarker som tillsammans med öppna beteshagar präglade gårdagens odlingslandskap.
Så packa utflyktskorgen och ge dig på upptäcktsfärd i blomsterängen!
Björskogsnäs
Björskogsnäs är en gammal gårdsmiljö med ängar och åkermark på en udde i Torrvarpen. Den kalkrika berggrunden har gett näring åt en extra rik blomprakt. Kring de rödmålade ladorna blommar tusentals gullvivor och vitsippor om våren. Och i början av juni vallfärdar folk hit för att titta på alla blommande guckuskor.
Läs mer om naturreservatet Björskogsnäs
Garphyttans nationalpark
I Garphyttans nationalpark bevaras ett gammalt odlingslandskap som präglats av den steniga och backiga terrängen i sluttningen ner mot Närkeslätten. Här liksom i övriga Bergslagen var ängsmarken till och med viktigare än åkern. Det gick åt mycket vinterfoder till alla de dragdjur som behövdes inom järnhanteringen. De gamla åkrarna och ängsmarken slåttras årligen. Kom hit på våren och du möts av vit- och blåsippor i tusental. Kring midsommartid är färgprakten från markens örter som allra störst. Då har havet av gullvivor avlösts av smörbollar, darrgräs och svinrot.
Läs mer om Garphyttans nationalpark (sverigesnationalparker.se)
Länk till annan webbplats.
Kaljoxadalen
Nittälven slingrar sig fram genom naturreservatet Kaljoxadalen. Utmed dess stränder har man förr i tiden under flera hundra år slagit gräs och starr och torkat till vinterfoder åt kreaturen. Dansarbacken är en av få strandängar som fortfarande hålls öppen. Här blommar många av ängens typiska växter men här kan man även hitta t.ex. sileshår, en art som trivs på fuktiga marker. Strandängarna gav ett rikt hö, eftersom hela eller delar av ängen ofta svämmades över under vårfloden. Utmed Nittälven har det funnits många ängslador, av vilka det idag bara finns rester kvar. Ladan på Dansarbacken har flyttats till platsen från annat håll.
Läs mer om naturreservatet Kaljoxadalen
Latorpsängarna
Den kalkrika berggrunden har fått många ovanliga växter att trivas här i Latorpsängarna. Ängarna har hållits öppna genom slåtter under lång tid och består förutom den öppna ängsmarken av lövskog och betesmark. Förr växte den ovanliga orkidén guckusko här i riklig mängd. Den har återinplanterats under modern tid och hittas numera främst i den skogbevuxna Kantängen. Buss 522 och 523 stannar strax utanför reservatet, vid hållplats Gjuthuset.
Läs mer om naturreservatet Latorpsängarna
Snavlunda och Tjälvesta ängar
De böljande kullarna som återfinns mellan Askersund och Vretstorp har sedan länge använts för bete och slåtter. Området växte igen under 1900-talet men är numera till största delen restaurerat och sköts återigen med bete och slåtter. Om våren täcks marken av sippor och andra vårblommor - en underbart vacker syn. Landskapet här har fungerat som inspiration för skalder som Carl Michael Bellman och Erik Gustaf Geijer.
Läs mer om naturreservaten Snavlunda-Tjälvesta
Älvhytteängen
Älvhytteängen är en gammal slåtteräng, där man skördat hö under lång tid. Marken är kalkrik och fuktig, vilket gör att många olika växter och djur trivs i området. Här blommar mängder av gullvivor, majvivor och liljekonvaljer tillsammans med orkidéer som brudsporre och guckusko. Ängen är en fin fjärilslokal och här trivs även fåglar som kattuggla och spillkråka. Marken inom reservatet består till största delen av en gammal löväng, som i Bergslagen kallades sloghage, men också några gamla åkrar. Sloghagen var en trädbevuxen ängsmark där man årligen skördade hö. Efter höskörden lät man ibland djuren beta. Älvhytteängen sköts på samma sätt även idag.