Natura 2000 - Uppdatering av bevarandeplaner

Nu pågår ett arbete med att uppdatera bevarandeplanerna för flera av våra mest värdefulla vattendrag i Kalmar län som är Natura 2000-områden. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att tydliggöra vad dessa utpekade Natura 2000-vatten behöver för att vara friska och fungera. Detta har blivit aktuellt med anledning av den nationella omprövningen av tillstånd för vattenkraft (NAP) som kommer att ske i Sverige under kommande år.

Förslag till uppdaterade bevarandeplaner i Alsterån

Tabell över bevarandeplaner nu aktuella för revidering.
Länkar till planerna kommer att finnas tillgängliga från den 24 juni 2024.

Diarie-nummer

Natura 2000-område

Datum för gällande
bevarandeplan

Områdes-skydd

Kommentar

1801–2024

Alsteråns vattensystem Pdf, 1.8 MB.

2005-12-15

nej

Helt ny bevarandeplan

5663–2024

Allgunnen Pdf, 333.7 kB.

2016-12-14

naturreservat

Uppdaterad målbilaga

5664–2024

Flasgölerum

2016-12-14

naturreservat

Uppdaterad målbilaga

5665–2024

Bokhultet vid Alsterån

2016-12-14

naturreservat

Uppdaterad målbilaga

5666–2024

Getebro

2016-12-14

naturreservat

Uppdaterad målbilaga

Hur sker dialog inför beslut om nya bevarandeplaner?

Utskick till direkt berörda fastighetsägare med inbjudan att lämna synpunkter har skett. Liksom till vattenråd, ideella organisationer och andra myndigheter. Samtal förs dessutom med markägar- och skogsbruksorganisationer och kommuner. Dialog med vattenkraftsägare sker inom den särskilda NAP-samverkansprocessen.

Möjlighet till mer information

  1. Ett digitalt informationsmöte kommer att hållas onsdagen den 3 juli 2024, klockan 13.00 till 14.00. Se Länsstyrelsens kalender för uppdaterad information.
  2. Vi kommer att finnas tillgängliga torsdagen den 22 augusti 2024, under tiden 13.00 till 16.00 i PRO-gården, Allmogevägen 7, Ålem. Se Länsstyrelsens kalender för uppdaterad information.
  3. Är intresset stort kan vi också bjuda in till ytterligare ett digitalt möte senare under sommaren. Meddela oss!

Passar inte tiderna dig eller vill du hellre tala med oss enskilt så ber vi att du meddelar oss detta så tar vi kontakt senare.

Möjlighet att lämna synpunkter på förslagen

Alla har möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i bevarandeplanerna. Vi tar emot synpunkter eller frågor kring bevarandeplanerna. Dessa tar vi helst emot via e-post och före den 20 september 2024. Ange diarienummer beroende på område (se tabellen) i ämnesraden för e-post.

Efter detta kommer Länsstyrelsen att fastställa de nya bevarandeplanerna.

Det går även att återkomma senare med synpunkter, men de får då hanteras i kommande uppdateringar.

Länsstyrelsen ser gärna att synpunkterna fokuserar på de förändringar som beskrivs nedan.

Det är också av särskilt stort värde att få synpunkter på vad det är som efterfrågas inom planeringen av mark- och vattenanvändningen.

Vad är nytt i förslaget till uppdaterad bevarandeplan för Alsteråns vattensystem?

Prioriterade bevarandeåtgärder

De nya bevarandeplanerna har förtydligade beskrivningar av prioriterade bevarandeåtgärder. Det viktigaste kan sammanfattas:

  • Åtgärder för förbättrad passerbarhet och kontakt mellan vattensystemets olika delar
  • Åtgärder för förbättrade ekologiska flöden
  • Återvätning inom avrinningsområdet
  • Åtgärder mot påverkad morfologi i vattendraget (restaurering och biotopvård)
  • Anpassad hänsyn av markanvändningen inom naturliga översvämningsområden i anslutning till Natura 2000-området
  • Fortsatt kalkning
  • Dokumentation och bevarande av värdekärnor (såväl i vatten som anslutande våtmarker och fastmark) behövs för att bedöma behoven av förstärkta bevarandeinsatser.
  • Bevarandeinsatser kan bestå av riktad rådgivning, frivilliga avsättningar, nya naturvårdsavtal eller områdesskydd.

Hotbild och påverkan

I detta avsnitt finns en omarbetad sammanfattning av mer påtagliga hot, belastningar eller verksamheter som kan påverka Alsteråns vattensystem negativt. Det ska ses som exempel på sådant som kan skada utpekade arter och naturtyper utifrån lokala förhållanden. Det är alltså ingen heltäckande utvärdering av alla tänkbara påverkansfaktorer, men kan ses som ett stöd för att avgöra vilka verksamheter och åtgärder som kräver särskild planering och kan omfattas av krav på tillstånd.

Bevarandemål

Mer detaljerade beskrivningar av bevarandemål, det vill säga preciseringar av vad som mer i detalj behöver uppnås för att bevara eller i många fall återfå vattenmiljöernas ekologiska värden. Dessa mål och fördjupade beskrivningar finns i tabellform i en ny bilaga till samtliga fem bevarandeplaner i Alsterån.

Övrigt

I övrigt har en hel del allmänt beskrivande text om Natura 2000-områdena lyfts ut i bilaga.

För allmänna beskrivningar om de arter och naturtyper som finns i områdena hänvisas nu till Naturvårdsverkets Vägledningar för svenska naturtyper och arter i naturvårdsdirektiven (naturvardsverket.se). Länk till annan webbplats. Här finns information om den nationella siuationen och utbredningen med mera som fortlöpande kommer att kunna uppdateras.

Nya kunskapsunderlag

Naturanaturtyper

Ny inventering av naturtypers utbredning och status har skett. Dessa kommer inom kort att framgå av NNK-NaturaNaturtypsKartan Länk till annan webbplats. som finns i webbkartan Skyddad natur (naturvardsverket.se)

Biotopkartering

Som grund för beskrivning av vattenmiljöernas fysiska förhållanden och miljöernas status har en ny kompletterande biotopkartering skett i delar av Natura 2000-området. Tidigare kartering var från 2001. Detta underlag kommer att framgå av länsstyrelsernas Biotopkarteringsdatabas Länk till annan webbplats. (biotopkartering.se)

Svämytor

En svämytekartering har tagits fram. Denna visar de "översvämningsbenägna" områden i anslutning till Alsterån som återkommande översvämmas under högflödesperioder. Avsikten är att kunna presentera detta underlag i en samlad webbkarta och möjliggöra nedladdning via Geodatakatalogen Länk till annan webbplats. (lansstyrelserna.se)

Vattnet i landskapet

Det är en gemensam målsättning för myndigheterna att det ska bli enklare att kunna ta del av de befintliga underlag som är nödvändiga för att kunna planera åtgärder på fastighetsnivå. Som ett första steg avser Länsstyrelsen att ta fram en webbkarta som sammanställer "Vattnet i landskapet". En hydrologisk grundkarta som visar vattennätverket från källa till hav; avrinningsområden med sjöar, vattendrag, egentliga våtmarker samt tillfälliga vattenområden, svämytor och fuktig mark. Det är tillgängliga underlag som har stor betydelse för verksamhetsutövare för att få en överblick över var det finns vatten att planera för och ta hänsyn till.

Denna text uppdateras när underlagen blir tillgängliga.

Vad är en bevarandeplan?

Varje Natura 2000-område har en bevarandeplan som:

  • beskriver varför området har pekats ut, det vill säga vilka arter, livsmiljöer och naturtyper som ska bevaras i området (SYFTE & OMRÅDESBESKRIVNING),
  • vilka kvaliteter i naturen som behöver finnas (BEVARANDEMÅL),
  • nuläget – status och problem (BEVARANDESTATUS & HOTBILD),
  • vad som är nödvändigt att göra (BEVARANDEÅTGÄRDER).

Bevarandeplanen kan lyfta prioriteringar mellan bevarandemål och -åtgärder, men den innehåller inte avvägningar mot andra intressen. Den är därför inte är inte juridiskt bindande för enskilda.

Inverkan på de Natura-mål som beskrivs i bevarandeplanen ska däremot vägleda myndigheter vid deras hantering av ärenden och vid planering (inom ramen för övrig myndighetsutövning). Det är därmed aspekter som ska bedömas vid förvaltningen av området, i samband med tillsyn och tillståndsprövningar.

De bevarandemål som är nödvändiga att uppnå för att säkerställa värdena i ett Natura 2000-vatten ska också utgöra en grund för beslut om miljökvalitetsnormer (MKN) inom vattenförvaltningen.

Bevarandeplanerna bör revideras när ny kunskap finns eller när förutsättningar för området ändras.

Vad är Natura 2000?

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda.

Syftet med Natura 2000 är att bidra till att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald inom EU genom att alla länder tar ett ansvar för sin del av det gemensamma naturarvet. De mest betydelsefulla områdena i varje land ska därför ingå i Natura 2000-nätverket.

Natura 2000 bygger på bestämmelser i två EU-direktiv: fågeldirektivet och habitatdirektivet. Regeringen utser Natura 2000-områden.

Natura 2000 - värdefulla naturområden i EU, Naturvårdsverket.se Länk till annan webbplats.

Mer information om de enskilda Natura 2000-områdena, som exempelvis deras avgränsning och fastställda (nu gällande) bevarandeplaner finns i karttjänsten Skyddad natur Länk till annan webbplats. (naturvardsverket.se).
Man når områdena och de gällande bevarandeplanerna genom att söka efter namnet på Natura 2000-området i sökrutan eller zooma i kartan till berört område. Klicka på ytan, då öppnas en inforuta. Välj fliken Detaljerad info. Klicka på Öppna och bevarandeplanen öppnas.

Partner i ett av Europas största vattenvårdsprojekt | Länsstyrelsen Kalmar (lansstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Hur tar vi hand om våra Natura 2000-områden?

Det sker på många olika sätt beroende på vilken typ av område det är. Många områden i odlingslandskapet sköts av privatpersoner genom att se till att gräsmarker betas eller slås. Flertalet områden är samtidigt naturreservat. Naturvårdsverket tilldelar årligen respektive länsstyrelse medel till skötseln av skyddade områden. Dessa medel kan också användas inom Natura 2000-områden.

Till detta kommer en möjlighet att söka från EU:s naturvårdsfond LIFE för åtgärder som främjar Natura 2000-områden.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Allan Widman

Besöksadress

Regeringsgatan 1

Postadress

391 86 Kalmar

Organisationsnummer

202100-2304

Följ oss