Områden förorenade med PFAS
Länsstyrelsen kartlägger var det kan finnas PFAS i marken, ytvatten och grundvatten. Vi tar även prover och kontrollerar verksamheter som kan sprida PFAS. Bland annat undersöker vi vattenkvaliteten och ger råd för provtagning på livsmedel.
PFAS (Per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen som används brett i samhället men som inte finns naturligt i vår miljö. Ämnena är svåra att bryta ner och kan vara en hälsorisk om det finns i för stora mängder i naturen och människan. Föroreningarna kan spridas från exempelvis industrier, avloppsreningsverk och brandövningsplatser.
Svårigheten att bryta ner PFAS i kombination med att många av ämnena är vattenlösliga och rörliga i mark innebär att dricksvattentäkter riskerar att bli förorenade under lång tid framöver. Spridningen och exponeringen av PFAS-ämnen sker dessutom under ämnets hela livscykel, alltså från tillverkning till avfallshantering.
Kartläggning av PFAS
Sedan 2023 kartlägger Länsstyrelserna var i länet det kan finnas PFAS i marken, ytvatten och grundvatten för att skapa en bild av hur omfattande problemen med PFAS är. Kartläggningen ska rapporteras till Naturvårdsverket.
PFAS-förorenade områden, Naturvårdsverket
Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsens arbete med att upptäcka och hantera PFAS
Flera aktörer arbetar med att se till att PFAS inte sprids i vår natur eller till människan. Förutom att kartlägga var det finns PFAS har Länsstyrelsen följande uppdrag:
- Länsstyrelsen bedriver tillsyn av miljöfarliga verksamheter som kan hantera PFAS. Exempelvis industrier, deponier och avloppsreningsverk och ställer krav på sanering av förorenade områden när det behövs.
- Länsstyrelsen undersöker kvaliteten på vatten. Upptäcker vi för höga värden av PFAS i sjöar, vattendrag och fisk kontaktar vi Livsmedelsverket och kommuner för åtgärd. Länsstyrelsen har gjort särskilda insatser för att kontrollera halter av PFAS i exempelvis fisk och kräftor.
- Länsstyrelsen guidar primärproducenter, lantbrukare, yrkesfiskare och växtodlare, hur de ska genomföra provtagning på livsmedel och hantera primärproduktionen så att PFAS minimeras. Det kan till exempel handla om att djuren ska dricka sitt vatten i badkar med kranvatten i stället för i bäckar och åar.
- Om PFAS skulle upptäckas i ett område så samordnar Länsstyrelsen länets arbete med förorenade områden, bedriver tillsyn och ger stöd till kommunerna.
På Kemikalieinspektionens webbplats kan du läsa om vilka olika uppdrag som myndigheter har för att kontrollera och hantera PFAS:
Guide för ansvar, kontroll och hantering av PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
Hur påverkar PFAS hälsan?
De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framförallt innan man får barn.
Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.
De effekter som beskrivs här kopplas till PFAS 4 som är de PFAS-ämnen som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa har riskvärderat.
PFAS - Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Information om PFAS från andra aktörer
Det är fler aktörer än Länsstyrelsen som har information om PFAS. Här finns länkar dig som vill veta mer om vad PFAS innebär och hur det kan påverka till exempel dricksvatten och livsmedel.
Mer om vad PFAS är för något och hur det kan påverka hälsan:
PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
PFAS – Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Gränsvärdena för dricksvatten samt för livsmedel så som fisk, kräftdjur, kött och ägg när det gäller PFAS:
Rekommendationer för dig som äger en enskild brunn eller enskild dricksvattenanläggning: