MKN luft i ÖP

Gränsvärden för luftföroreningar till skydd av människors hälsa ska beaktas i den fysiska planeringen

Luftföroreningar påverkar människors hälsa och miljön negativt på många sätt och medför
stora kostnader för samhället. Miljökvalitetsnormerna för luft utgör lägsta godtagbara nivå.
Hälsoeffekter förekommer även vid halter under miljökvalitetsnormernas nivåer, och det är
därför av stor vikt att kommuner och andra aktörer strävar efter ännu lägre halter i arbetet
med luftkvalitet.

Översiktsplanen ska innehålla en beskrivning av luftkvaliteten, särskilt med koppling till miljökvalitetsnormerna. Det ska framgå av översiktsplanen om någon norm överskrids. Det ska då också framgå hur kommunen avser att hantera frågan i efterföljande planering.

De svenska reglerna om miljökvalitetsnormer för utomhusluft bygger till stor del på EU-rättsliga bestämmelser och i vissa fall har Sverige valt att gå längre än vad som följer av EU-rätten. Miljökvalitetsnormer med krav på kvalitet i utomhusluft finns för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren,
arsenik, kadmium, nickel och bly.

I länet är det partiklar (PM10) och kvävedioxid som har visat sig vara svårast att nå. Det är
främst trafiken som är orsak till höga halter luftföroreningar. Gaturummens utformning har betydelse för om luftföroreningar stannar kvar eller ventileras bort. Det finns möjligheter att minimera negativa effekter av förtätad bebyggelse genom optimering av utformning, struktur och placering utifrån rådande vindriktning.

Det finns sedan 2013 ett samverkansområde för kontroll av luftkvalitet i länet. Alla kommuner i länet deltar i samverkansområdet under perioden 2022-2025. Samverkansområdet innebär att årliga mätningar genomförs. I en tätort per kommun genomförs det årligen modellberäkningar i modellen SIMAIR för att kontrollera halterna i jämförelse med normen, utvärderingströsklar och miljömål. Beräkningarna genomförs i första hand för att kontrollera om normerna uppfylls idag, men det finns även möjlighet att använda beräkningarna i planprocessen genom att till exempel utvärdera konsekvenserna av ett planförslag.

I september 2022 presenterade världshälsoorganisationen, WHO, nya rekommendationer kring vilka halter av föroreningar som är godtagbara utifrån hälsopåverkan. Ett huvudbudskap i de nya riktlinjerna är att varje minskning av halten av de viktigaste luftföroreningarna ger hälsovinster för befolkningen, även i områden med låga halter. Både MKN och miljömål utgår från och tar hänsyn till WHO:s rekommendationer. De nya rekommendationerna är skarpare än de tidigare, och kan leda till att både miljökvalitetsmålets preciseringar och miljökvalitetsnormerna för luft kommer att skärpas framöver.