Klimatrelaterade risker i ÖP

Nederbörd, vattenflöden i vattendrag och vattennivåer i sjöar och marken varierar naturligt vilket kan leda till både torka och översvämningar.

Vid kraftig nederbörd, skyfall, blir vattenmassorna större än vad som kan hanteras via dagvattensystemen och infiltration i marken, vilket leder till att vattnet istället rinner ovanpå marken. Översvämningar orsakat av höga flöden i vattendrag eller höga nivåer i sjöar sker generellt långsammare jämfört med översvämning orsakat av skyfall. Höga flöden i vattendrag eller sjöar går oftast att förutsäga var de kommer inträffa.

Både skyfall och översvämningar från sjöar och vattendrag kan leda till skador på egendom, orsaka störningar antingen direkt eller indirekt (exempelvis genom översvämmade vägar) och i värsta fall hota liv och hälsa.

Skyfall kan inträffa var som helst, men sannolikheten att skyfallet leder till översvämning kan förutsägas genom en så kallad skyfallskartering. En sådan kartering redovisar vattnets utbredning och djup samt var vattnet samlas i så kallade instängda områden. Länsstyrelsen har tagit fram en översiktlig kartering som redovisar instängda områden över hela länet. Utöver detta har Länsstyrelsen även tagit fram skyfallskarteringar för en tätort per kommun. Samtliga underlag hittas via planeringskatalogen.

Översvämningar i vattendrag följer vattendraget, och genom kombinationen av beräkningar av hur ofta olika stora flöden inträffar och topografin utmed vattendraget kan kartor tas fram som redovisar risken för översvämning. Dessa kallas översvämningskarteringar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i uppdrag att ta fram översvämningskarteringar nationellt, och har karterat Nissan, Lagan, Tabergsån, Storån samt delar av Emåsystemet inklusive Silverån, Eksjöån och Pauliströmsån. Utöver dessa har många kommuner gjort egna översvämningskarteringar.

Skyfall och höga flöden blir vanligare och kraftigare i det klimat som beräknas i framtiden till följd av de klimatförändringar som pågår. Med anledning av detta behöver hänsyn tas till klimatfaktor vid framtagande av exempelvis dagvattenutredningar. I Jönköpings län rekommenderas klimatfaktor 1,4. Detta innebär att det behöver finnas utrymme ovan mark att omhänderta vatten innan det avrinner till ledningsnätet, framförallt genom naturbaserade lösningar.

Ras och skred är snabba rörelser i jordmassor som kan ge stora skador både i själva området och nedanför ras- eller skredområdet. Ras och skred kan hota människors liv och hälsa, miljö (t.ex. genom att föroreningar sprids), bebyggelse och infrastruktur i de berörda områdena. Om infrastruktur skadas kan det innebära indirekta konsekvenser utanför det påverkade området under den tid det tar att återställa funktionaliteten.

Utöver de snabba jordrörelserna förekommer även långtidsverkande erosionsprocesser som kan ske kontinuerligt och/eller plötsligt öka exempelvis vid en storm eller ett skyfall. Ofta är det vatten som eroderar marken, i vattendrag, sjöar eller nere i marken. Erosion kan öka risken för ras och skred och vid kraftiga regn kan det orsaka så kallade slamströmmar som kan medföra stora skador.

I det framtida klimatet ökar risken för mer extrem nederbörd och flöden i vattendrag. Det ökar även risken för ras, skred och erosion i riskområden.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har låtit kartlägga förutsättningarna för ras, skred och erosion som kan påverka befintlig bebyggelse, i så kallade stabilitetskarteringar. Det är framförallt kring slänterna vid södra Vättern samt vid Lagans stränder i Vaggeryd och Värnamo som det finns riskområden för ras, skred och erosion. Karteringar i morän och grova jordar finns för delar av Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner. Karteringar i finkorniga jordarter finns för Aneby, Eksjö, Gislaved, Jönköping, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. Det bör betonas att dessa karteringar endast utgår från områden med befintlig bebyggelse och ger därmed inte förutsättningarna inom oexploaterade områden.