Social hållbarhet i översiktsplanen
Människans livsmiljö är en viktig utgångspunkt för kommunens översiktsplanering. En god livskvalité är en förutsättning för människans drivkraft och en grund för individens och gruppers medverkan och delaktighet i samhällets utveckling.
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 3 kap. 4 § ska kommunen i översiktsplanen redovisa förhållanden som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en väsentlig betydelse för beslut om planens utformning. I lagens 2 kap. om de allmänna intressena framgår av 3§ att planläggningen bland annat ska främja
- en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder.
- en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper.
Av PBL 3 kap. 5 § pkt. 3 framgår också att det av översiktsplanens innehåll ska framgå hur kommunen avser att ta hänsyn till och samordna planens innehåll med relevanta nationella och regionala mål planer och program
.
Enligt 6a § ska planen innehålla en bedömning av des konsekvenser för en hållbar utveckling i kommunen, vilket i praktiken omfattar en bedömning av miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter.
Här redovisas nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för sociala hållbarhet i översiktsplanen. Fokus ligger på perspektiv av vikt för den fysiska planeringen som folkhälsa, tillgänglighet, trygghet och brottsförebyggande, jämställdhet, barnperspektiv och integration.
Nationella mål
Regeringen har fastställt tio preciseringar av Miljömålet God bebyggd miljö
Länk till annan webbplats., där framförallt följande preciseringar lyfter vikten av social hållbarhet:
- Precisering: Hållbar samhällsplanering
Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. - Precisering: God vardagsmiljö
Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. - Precisering: Hälsa och säkerhet
Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.
Målet för regeringens Funktionshinderspolitik Länk till annan webbplats. är att med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, ”uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning”.
Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. För att nå det nationella målet ska genomförandet av funktionshinderspolitiken inriktas mot fyra områden. Principen om universell utformning, hantering av befintliga brister i tillgängligheten samt att förebygga och motverka diskriminering lyfts fram som viktiga insatsområden av relevans för den fysiska planeringen.
Det nationella målet för Folkhälsopolitiken Länk till annan webbplats. är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation
. Målets omformulering sedan tidigare innebär ett tydligare fokus på jämlik hälsa. Det övergripande målet är indelad i åtta målområden där framförallt följande delområden anses vara av relevans för den fysiska planeringen:
- Målområde 5. Boende och närmiljö:
Att ha tillgång till en god bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för social gemenskap bidrar till trygghet, tillit och en god och jämlik hälsa. Åtgärder för en mer jämlik hälsa bör riktas mot att bryta boendesegregation men också på hållbart byggande med som motverkar exponering för skadliga miljöfaktorer… Viktiga komponenter för en jämlik hälsa är att skapa bostadsområden som är socialt hållbara och boendemiljöer som präglas av goda miljöfaktorer.
- Målområde 7. Kontroll inflytande och delaktighet:
En god och jämlik hälsa inom målområdet uppnås genom att främja alla individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet. Individer och grupper som i lägre utsträckning än andra har möjlighet till kontroll, inflytande och delaktighet bör särskilt prioriteras. Åtgärder för en mer jämlik hälsa är jämlikt deltagande i demokratiska processer och det civila samhället samt arbete för de mänskliga rättigheterna och med att motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt frihet från hot och våld, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
.
Målet för Kriminalpolitiken Länk till annan webbplats. (2015) är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet
. I Regeringens skrivelse 2016/17:126 Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program är en av målsättningarna att brottsförebyggande aspekter ska beaktas i fysisk planering liksom vid ny- eller ombyggnation av bostäder och offentlig miljö
.
Målen för demokrati och mänskliga rättigheter finns samlad på Länk till annan webbplats.regeringen.se (2020), och omfattar bland annat frågor som demokrati, mänskliga rättigheter, diskriminering, nationella minoriteter och samepolitik.
- Rätten att inte bli diskriminerad
- Rätt till en tillfredsställande levnadsstandard, inklusive en lämplig bostad
- Rätt att delta i samhällsutvecklingen och att rösta.
Det övergripande målet för Svensk jämställdhetspolitik Länk till annan webbplats. är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
2016 bestämde riksdag och regeringen att lägga till sex delmål. Av dessa anses följande delmål vara av relevans för den fysiska planeringen:
- en jämn fördelning av makt och inflytande
- ekonomisk jämställdhet
- jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
- jämställd hälsa.
Målet för barnrättspolitiken Länk till annan webbplats. (2015) är att barn ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.
Barnkonventionen, Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, blev svensk lag 1 januari 2020 och innebär att alla ärenden ska beakta de rättigheter som varje barn har enligt barnkonventionen. Ett minimum är att beakta barnkonventionens fyra grundprinciper, nämligen:
- principen om barnets rätt till icke-diskriminering (artikel 2),
- barnets bästa (artikel 3),
- barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
- barnets rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörd (artikel 12).
Barn och ungas perspektiv behöver därför vara en naturlig del av samhällsbyggandet och barn ska ges möjlighet till inflytande i den fysiska planeringen.
Det övergripande målet för Integrationspolitiken (2008) är ”Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”. Två delmål med särskild relevans för fysisk samhällsplanering är ”ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända” och ”positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap”.
Regionala mål
Regional utvecklingsstrategi 2020-2030 Länk till annan webbplats., Region Västerbotten
Delprioritering 4.2 ”Utveckla och förvalta naturarv, livsmiljöer och en aktiv fritid” anger inriktning för länets kommuners hantering av de sociala hållbarhetsperspektiven. ”Västerbottens livsmiljöer bygger på principen om tillgång till olika typer av service och tjänster, tillgänglighet till natur- och kulturmiljöer, attraktiva boendemiljöer samt trygghet och säkerhet. …Därför behövs insatser för att skapa livsmiljöer som attraherar fler att bo och verka i länet – genom goda livsvillkor, goda möjligheter till kultur, fritid och föreningsliv samt goda förutsättningar att utvecklas. För att invånarna ska må bra och vilja bo kvar behövs särskilt fokus på barn och ungas behov av kultur och aktiv fritid. …För att kunna erbjuda givande livsmiljöer behövs ett innehåll, vilket kräver en inkluderande samhällsplanering och fysiska strukturer.”
Ett jämställt Västerbotten - länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2018 - 2020 Länk till annan webbplats. (förlängd till 2022), Länsstyrelsen Västerbotten Strategin syftar till att förverkliga de nationella jämställdhetspolitiska målen på ett regionalt plan samt att främja fördjupad samverkan mellan länsaktörer.
Regional utvecklingsstrategi för integration 2019–2022, Länsstyrelsen Västerbotten Länk till annan webbplats.är länets gemensamma strategi för ensamkommande barn, asylsökande och nyanlända barn och vuxna oavsett kön, könsöverskridanade identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Strategin inkluderar 8 fokusområden där följande områden är av särskild relevans för den fysiska planeringen.
- Fokusområde Bostäder: För att öka möjligheten att få människor att stanna kvar i vårt län behövs bostäder. Bostadsmarknadsanalysen för Västerbottens län 2018 visar att underskottet av bostäder i kommunerna förväntas sjunka de kommande åren och istället väntar en trend där fler kommuner kommer ha en balanserad bostadsmarknad eller till och med ett överskott av bostäder. Den stora utmaningen som väntar är att möta invånarnas behov och efterfrågan i just centralorterna, där underskottet av bostäder ofta fortsätter att vara ett problem. Länets kommuner framför att det är störst behov av mindre och mellanstora hyresrätter, vilka är en förutsättning för att resurssvaga samhällsgrupper som unga, studenter, nyanlända och äldre, lättare ska få tillgång till bostad18. Vi behöver gemensamt arbeta för en beredskap och kapacitet när det gäller bostäder samt fokusera på att motverka och bryta segregation.
Regional utvecklingsstrategi för integration 2019–2022, Länsstyrelsen Västerbotten Länk till annan webbplats.är länets gemensamma strategi för ensamkommande barn, asylsökande och nyanlända barn och vuxna oavsett kön, könsöverskridanade identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Strategin inkluderar 8 fokusområden där följande områden är av särskild relevans för den fysiska planeringen.
- Fokusområde Bostäder: För att öka möjligheten att få människor att stanna kvar i vårt län behövs bostäder. Bostadsmarknadsanalysen för Västerbottens län 2018 visar att underskottet av bostäder i kommunerna förväntas sjunka de kommande åren och istället väntar en trend där fler kommuner kommer ha en balanserad bostadsmarknad eller till och med ett överskott av bostäder. Den stora utmaningen som väntar är att möta invånarnas behov och efterfrågan i just centralorterna, där underskottet av bostäder ofta fortsätter att vara ett problem. Länets kommuner framför att det är störst behov av mindre och mellanstora hyresrätter, vilka är en förutsättning för att resurssvaga samhällsgrupper som unga, studenter, nyanlända och äldre, lättare ska få tillgång till bostad18. Vi behöver gemensamt arbeta för en beredskap och kapacitet när det gäller bostäder samt fokusera på att motverka och bryta segregation.
Social hållbarhet översiktsplaneringen
Nationella och regionala mål för social hållbarhet bör vara utgångspunkt vid utformning av lokalt anpassade mål och strategier för fysisk planering i kommunens översiktsplan. Genom att lyfta och diskutera olika sociala mål och hållbarhetsperspektiv för perspektiv som folkhälsa, tillgänglighet, trygghet och brottsförebyggande, jämställdhet, barnperspektiv och integration, i relation till de planfrågor som översiktsplanen hanterar, utökas möjlighet för anpassning av planens innehåll till invånarnas behov.
För att integrera perspektiven i utformningen av översiktsplanen är det avgörande att relevanta frågor adresseras tidigt i planprocessen, samt att målgruppsrepresentanter från de olika perspektiven ges möjlighet att delta och bidra med synpunkter.
Integrering av sociala hållbarhetsaspekter i den fysiska planeringen är en demokratisk fråga som handlar om:
- fördelning av makt; vems intressen beaktas,
- representation; vem tar beslut,
- ekonomi; vad lägger vi resurserna på
- och vilka kommer det till gagn.
För att förebygga segregation och utanförskap krävs en inkluderande planering som ser till alla människors rättigheter och behov. Det är av denna anledning av stor vikt att ta hänsyn till livsvillkoren för de samhällsgrupper som vi planerar för och säkerställa att utformningen av fysiska strukturer så väl som det fysiska rummet möter invånarnas samlade behov. Kvinnor och män, flickor och pojkar, barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar har olika förutsättningar och preferenser. Detta oavsett om det gäller målpunkt att besöka i vardagen, hur de färdas, hur de använder olika områden, nivå av trygghetsupplevelse och så vidare. Exempelvis har män och kvinnor ofta olika ansvar för hushåll och förutsättningar på arbetsmarknaden vilket speglar val av färdsätt. Personbilar ägs och körs i större utsträckning av män, medan fler kvinnor än män använder kollektivtrafik som huvudsakligt färdmedel.
För att öka allas lika rättigheter och möjligheter, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, att forma sina egna liv behövs reella valmöjligheter, dvs. fler attraktiva alternativ som kollektivtrafik, gång och cykel.
Översiktsplanens innehåll - rekommendationer
Tidiga dialoger och samråd
Tidiga dialoger och samråd bör användas för att få insikt i olika gruppers upplevelse och erfarenhet av planområdets olika delar. Det kan göras genom att aktivt bjuda in barn och unga, män och kvinnor, äldre, nyanlända eller personer med funktionsnedsättningar till att delta och bidra med synpunkter. De kunskaper och erfarenheter som tillförs i processen när det gäller vad som är viktigt att ta till vara eller förändra, kan sedan ligga till grund för formulering av mål, strategier och förslag i översiktsplanen.
Nulägesanalys
Nulägesanalys som beskriver styrkor, svagheter, möjligheter och risker. Det kan till exempel handla om att:
- kartlägga hur förutsättningarna för olika samhällsgrupper ser ut när det gäller behov av, tillgänglighet till och trygghet kopplat till dagliga målpunkter, aktiviteter och sociala mötesplatser utifrån planens geografiska avgränsning och skala
- identifiera viktiga identitetsskapande värden som bör hänsyntas och förstärkas
- identifiera platser eller stråk som upplevs som otrygga, brottsutsatta, ohälsosamma eller otillgängliga. Det kan röra sig om gång - cykelstråk eller parker som upplevs otrygga, bullerutsatta boendemiljöer, trafikfarliga områden
- inventera bostadsområdens, skolor eller äldreboendens tillgång till exempelvis grönytor, service, kommunikation, lekplatser, idrott
- kartlägga behov kopplat till bostadsförsörjningen så som ökad variation av bostäder inom vissa delar av kommunen för att motverka segregation, efterfrågan på vissa boendetyper, ökad tillgänglighet.
Identifiera viktiga frågeställningar
Baserat på framtaget underlag och inkomna synpunkter identifiera viktiga frågeställningar för den kommande planprocessen och planens utformning. Det kan gälla frågor om lokalisering och utformning av nya områden så väl som behov av utveckling eller ändring av den befintliga bebyggelsemiljön.
Ange mål och strategier
Ange mål och strategier för att åstadkomma social hållbarhet i den bebyggda miljön samt prioriterade fokusområden. Det kan exempelvis handla om:
- att utveckla inkluderande, trygga, trivsamma och hälsosamma boendemiljöer av god kvalitet med närhet och tillgänglighet till viktiga funktioner som samhällsservice, arbete, kultur, grönska och rekreationsområden
- att det ska finnas tillgång till friytor och grönområden
- att det ska vara möjligt att resa till och från olika målpunkter även utan tillgång till privat bil, icke-kommersiella mötesplatser med mera
- att prioritera utveckling av underrepresenterade boendeformer för att tillgodose särskilda behov inom planområdet med hänsyn till exempelvis ålder, socioekonomiska faktorer, livssituation, samt att bebyggelse ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning
- en tillgänglig och användbar livsmiljö i den översiktliga planeringen om att möjliggöra allas tillgång till olika funktioner i den fysiska miljön oavsett rörelse- och orienteringsförmåga. Det gäller exempelvis kultur- och fritidsaktiviteter, kollektivtrafik, offentliga byggnader och mötesplatser
- en översiktsplan som innehåller strategier för att göra den fysiska miljön anpassad för olika former av funktionsnedsättningar ger bättre förutsättningar att leda till ett samhälle som blir mer tillgängligt för alla. Strategierna i översiktsplanen kan med fördel utgå från en identifiering av de områden i kommunen där det är problem med tillgängligheten.
- att förbättra tillgängligheten i specifika områden eller för specifika grupper där den i dagsläget anses vara ett problem, exempelvis delar av centrum, vissa torg eller parker, längs vissa kommunikationstråk eller inom vissa bostadskvarter. Det kan även handla om att förbättra trygghetsupplevelsen inom vissa områden eller minska den faktiska risken för brottsutsatthet
- mål eller strategier för hur kommunen ska möta behov och utmaningar i den bebyggda miljön kopplat till en åldrande eller minskande befolkning
- dialog och samverkan med olika samhällsgrupper i den efterföljande planeringen.
Kvantifiera med miniminivå
Målen kan även kvantifieras med viss miniminivå för avstånd till eller storlek på friytor för lek eller för andra funktioner.
Styrande mål
Valda mål och strategier bör sedan vara styrande för utformning av själva markanvändningskartan med tillhörande riktlinjer för efterföljande planering. Det kan röra sig om allmänna riktlinjer vid tillkommande bebyggelse eller för särskilda markanvändningskategorier. Det kan också röra sig om mer platsspecifika riktlinjer där särskilda frågeställningar behöver beaktas eller utredas i efterföljande planeringsskede, exempelvis behov av trygghetsskapande åtgärder längs vissa stråk eller platser.
Planens utformning
Planens utformning är viktig för att säkerställa en inkluderande process med möjlighet för bred medverkan. Förslagets innehåll bör beskrivas strukturerat och lättfattligt i text med tydliga kopplingar till föreslagen markanvändningskarta. Illustrationer, bilder och symboler bör finnas med för att underlätta planens läsbarhet för allmänheten.
Enligt Plan och bygglagen 6a § ska kommunen i översiktsplanen alltid redovisa planens väsentliga konsekvenser, vilket förutom miljömässiga konsekvenser även omfattar väsentliga sociala och ekonomiska konsekvenser. Om barn berörs av planeringen (indirekt eller direkt) ska konsekvenserna av detta alltid framgå. Syftet är att tidigt fånga upp behov och potentiella konflikter som grund för att kunna justeras planens utformning.
Eftersom en översiktsplan som regel alltid innebär risk för betydande miljöpåverkan krävs i normala fall även en miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalkens 6.kap. Även om social hållbarhet inte ingår i de aspekter som ska belysas i en miljökonsekvensbeskrivning, kan kommunen välja att integrera denna med den bredare hållbarhetsbedömning som krävs enligt Plan och bygglagen 6a§ genom att relevanta sociala hållbarhetsaspekter vävs in.
Alternativt kan en separat konsekvensanalys eller beskrivning genomföras för särskilda sociala aspekter, exempelvis genom en barnkonsekvensanalys, jämställdhetsanalys eller hälsokonsekvensbedömning, se mer information nedan.
Planeringsunderlag
Hållbar utveckling genom fysisk planering - PBL kunskapsbanken, Boverket Länk till annan webbplats.
Verktyg för att tidigt fånga upp viktiga frågeställningar från olika samhällsgrupper och inom olika sociala perspektiv:
Medborgardialog - PBL kunskapsbanken, Boverket Länk till annan webbplats.
Statistiskt underlagsmaterial finns bland annat att tillgå på:
Statistiska centralbyrån Länk till annan webbplats.
Kommun- och landstingsdatabasen www.kolada.se Länk till annan webbplats.
Göteborgs stad har tagit fram en analysmodell och processtöd för social konsekvensanalys:
Barnkonsekvensanalys och social konsekvensanalys, Göteborg stad Länk till annan webbplats.
Delrapport från kommissionen-for socialt hållbart Stockholm (2016):
Relevant underlag finns även under kapitlen om Naturmiljö/friluftsliv och bebyggelse
Rapport med checklista för nulägesanalys samt en bedömning av behovet av hälsofrämjande insatser i planeringen av bostadsområden. Frågorna anses även vara relevanta för analyser av stads- eller kommundelar:
Bostadsområdet – en hälsofrämjande arena, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.
Olika processteg för ett analysarbete. Här finns bland annat information om involvering av kompetens, överblick över kommunsspecifika rapporter och statistik, Sociala kompassen med mera:
Uppföljning och analys av folkhälsa, SKR Länk till annan webbplats.
Kommunvisa svar i den nationella folkhälsoenkäten Länk till annan webbplats.
Boverket ger information om hur folkhälsoarbetet kan hanteras i översiktlig planering:
Folkhälsa i planering, byggande och boende, Boverket Länk till annan webbplats.
Exempel med hälsomatris som del av en hälsokonsekvensbedömning inom ramen för en fördjupad översiktsplan i Östersunds kommun:
Vägledning om tillgänglighet, hur kommuner kan arbeta med mål och ställningstaganden i översiktsplaneringen. Vägledningen beskriver också arbetssätt för att implementera funktionshinderperspektivet i organisationer och planeringsprocesser:
Översiktsplanering för ökad tillgänglighet 2020, Boverket Länk till annan webbplats.
Vägledning för arbete med trygghetsaspekter i planeringsprocessen som innehåller exempel på arbetssätt och åtgärder i olika delar i samhällsbyggnadsprocessen:
Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder, Boverket Länk till annan webbplats.
Handboken BoTryggt 2030 innehåller riktlinjer, rutiner och konkreta checklistor för planering av bostadsområden, gång och cykelvägar, offentliga platser med mera:
Handboken BoTryggt 2030, Bo Tryggt Länk till annan webbplats.
Plats för trygghet - inspiration för stadsutveckling, Boverket Länk till annan webbplats.
Beskrivning av den metod om Göteborgs stad, Brå och Boverket tog fram 2010 för hur en trygghetsvandring kan genomföras i syfte att kartlägga behov av trygghetsskapande åtgärder i den fysiska miljön:
Jämställdhet i samhällsplaneringe, Boverket Länk till annan webbplats.
Faktabok som ger en nulägesbild på hur livsvillkoren ser ut för kvinnor och män i Västerbottens län:
Kvinnor och män i belysning Länk till annan webbplats.
Planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet:
Vidga vyerna, Boverket Länk till annan webbplats.
Umeå kommun har tagit fram denna webbplats för att ge en bild av staden Umeå som spelplats för jämställdhet – och ojämställdhet. Informationen ger exempel på fysiska resultat av et aktiv jämställdhetsarbete så väl som fortsatta utmaningar:
Gendered Landscape, Umeå kommun Länk till annan webbplats.
Se även planeringsunderlag kopplat till trygghet:
Slutredovisning av Boverkets regeringsuppdrag att kartlägga och analysera myndighetens verksamhet, och kommunernas och länsstyrelsernas arbete med planering enligt PBL och stadsutveckling i förhållande till barnkonventionen:
Barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling, Boverket Länk till annan webbplats.
Information om involvering av barn och unga i planeringen, barnkartor i GIS och barnkonsekvensanalys som kan vara relevant för fördjupad översiktsplanering:
Att involvera barn och unga, Boverket Länk till annan webbplats.
Exempel på hur dialog kan hållas med medborgare i planprocessen, bland annat via skola och förskola:
Ett hållbart barnrättsarbete – MFD, Boverket Länk till annan webbplats.
Ett verktyg och processtöd för barnkonsekvensanalys har utvecklats av Göteborg stad. Flera element kan integreras som del av det ordinarie planeringsarbetet:
Barnkonsekvensanalys, Göteborgs stad Länk till annan webbplats.
Barnkonventionen i den fysiska planeringen från Västra Götalands län innehåller en checklista att använda i arbetet med fördjupad översiktsplan eller detaljplan:
Barnkonventionen i den fysiska planeringen, Länsstyrelsen Västra Götaland Länk till annan webbplats.