Brandövningsplats Jönköpings flygplats

Jönköping Axamo flygplats byggdes 1959–1960 och är belägen cirka sex kilometer sydväst om Jönköpings tätort. Vid flygplatsens brandövningsplats belägen väster om flygplatsen har det skett regelbundna brandövningar sedan 1980-talet. Vid undersökningar 2009 konstaterades att mark, ytvatten och grundvatten var förorenat av PFAS (högfluorerade ämnen) från brandsläckningsskum. 2009 avslutades då användningen av brandskum innehållande PFAS. Numera används kommunalt vatten till brandövningarna inom området.

Länsstyrelsen har gjort en så kallad ansvarsutredning för att, med stöd av miljölagstiftning, klargöra vilken organisation som är ansvarig att genomföra de åtgärder som krävs för att minska föroreningsriskerna. Denna visar att Luftfartsverket som drev Jönköpings flygplats före år 2009 är ensamt ansvariga för PFAS-förorening. Staten har gett Trafikverket i uppgift att hantera föroreningar som orsakats av Luftfartsverket, därför genomförs undersökningar och kommande åtgärder i Trafikverkets regi.

Trafikverket ansvarar för undersökningar som syftar till att klargöra föroreningssituationen och utreda lämplig åtgärdsmetod. Under 2022-2024 genomför Trafikverket tester av möjliga efterbehandlingsmetoder. Parallellt utreds hur spridningen till Sandserydsån kan minska fram till dess att efterbehandling av hela brandövningsplatsen kan genomföras. Ett kontrollprogram finns för långsiktig övervakning av föroreningssituationen. Det löper i 3-årscykler sedan 2019, och uppdateras löpande när det exempelvis kommer beslut om nya nationellt antagna rikt- eller gränsvärden. Provtagning inom kontrollprogram:

• Grundvatten, ytvatten, dagvatten 4 ggr/år
• Brunnsprovtagning dricksvatten 2 ggr/år
• Fisk och kräftor 1 gång/år

Provtagning av dricksvattenbrunnarna längs Västersjöns västra sida, där kommunalt VA saknas, ingår i kontrollprogrammet. Flertalet brunnar visar ingen eller låg halt. I två brunnar som återkommande visat halt över Livsmedelsverkets rekommendationer för dricksvatten har kranfilter installerats. Under 2023 har Jönköpings kommun installerat en så kallad vattenkiosk, där samtliga brunnsägare längs Västersjöns västra sida kan hämta rent vatten.

De huvudsakliga källområden som undersökts är brandövningsplatsen, två tidigare spolplattor inne på flygplatsområdet samt ett nedlagt grustag kallat katastrofövningsplatsen, där övning genomfördes vid ett tillfälle under 1990-talet. Mest förorening finns vid brandövningsplatsen, och riskbedömning och åtgärdsutredning har därför fokuserats på denna.

Omfattning av undersökningar och provtagningar har tagits fram av konsultbolag tillsammans med Trafikverket, och har därefter godkänts av Länsstyrelsen i Jönköping, Jönköpings kommun samt berörda på Jönköpings flygplats.

Undersökningarna har klargjort de hydrogeologiska förhållandena (studerar grundvattnet, dess förekomst, egenskaper och rörelse) och beskrivit spridning av PFAS. Spridning av PFAS har undersökts genom prover på dagvatten inom flygplatsen, prover på ytvatten och sediment i åarna samt prover på grundvatten och enskilda dricksvattenbrunnar intill Västersjön. Dessutom har fisk och kräftor från Sandserydsån och Dunkehallaån samt fisk från Västersjön undersökts.

Jord och torv har undersökts inom flygplatsområdet, men även i delar av Dumme mosse som gränsar mot flygplatsen.

Katastrofövningsplatsen, belägen cirk fyra kilometer söder om flygplatsen, har undersökts översiktligt men ytterligare undersökningar kommer att krävas.

En sondering av jord och berg har gjorts, som en del i arbetet med att avgränsa föroreningen inom brandövningsplatsen. Inom de delar där högst PFAS-halter uppmätts (källområdet) har jorddjup undersökts, för att få underlag att bland annat kunna bedöma mängden jordmassor som kan behöva åtgärdas.

Som ett led i utvärdering av möjliga efterbehandlingsmetoder har försök i laboratorieskala gjorts på jordprov med måttligt förorenad jord. Test har gjorts med så kallad jordtvätt och stabilisering, samt efterföljande lakförsök på tvättad och stabiliserad jord. Resultaten av utförda tester med tvätt och stabilisering visar god effekt på testade prov. Under 2024 planeras även försök på jord med högre föroreningshalter.

Den mest omfattande föroreningen är påvisad i området omkring brandövningsplatsen, där avsevärda koncentrationer uppmätts i jord, grundvatten, sediment och ytvatten. De maximala koncentrationerna överskrider de rådande gräns- och jämförvärdena. Jordföroreningen har spridits över ett cirka 160 000 m2 stort område. Det sker en spridning av grundvattenförorening mot nord och öst, men sannolikt också mot väst och syd.

Föroreningen på brandövningsplatsen ger upphov till förhöjda halter i närliggande diken samt i Sandserydsån och Dunkehallaån. Därför har även fisk och kräftor undersökts. Fisk från Västersjön och fisk och kräftor från Dunkehallaån visar halter som är lägre än riktvärde. Fisk och kräftor från Sandserydsån visar däremot tydligt förhöjda halter.

En reningsanläggning som renar övningsvatten och nederbördsvatten över brandövningsplatsen har varit i drift sedan 2019. Under 2024 ska denna bytas ut. Inför installation av ny anläggning ska branddamm och diken rensas på förorenat sediment.

Föroreningen med PFAS från området vid spolplattorna och drivmedelsförvaret har spridit sig i grundvattnet. Föroreningen är inte avgränsad, men det bedöms att grundvattenföroreningen strömmar mot syd i riktning mot Sandserydsån.

Riskbedömningen visar att det inte är en risk för de som arbetar på eller besöker flygplatsen. Det är inte heller någon risk för de som besöker och badar i Västersjön eller besöker Dumme mosse.

På grund av de förhöjda halterna i fisk och kräftor från Sandserydsån rekommenderas, efter samråd med Livsmedelsverket, att kräftor eller fisk från Sandserydsån inte bör ätas mer än 2-4 gånger per år för barn och 4-6 gånger per år för vuxna. Det finns ingen akut hälsorisk eller skäl till oro. Men eftersom PFAS lagras i kroppen bör man undvika att äta denna fisk eller dessa kräftor ofta eller under lång tid. Det är ingen risk att äta fisk och kräftor från Dunkehallaån eller Västersjön. Ytterligare provtagning görs årligen inom kontrollprogrammet, för att ge mer underlag för rekommendationer och bekräfta slutats om Dunkehallaån och Västersjön.

Spridning av PFAS till grundvatten innebär en risk för grundvattenförekomsten och kan innebära en risk för enskilda brunnar nedströms flygplatsen, om vatten tas från delar av marken där förorening förekommer.

Sammanfattningsvis visar riskbedömningen att det finns ett behov av att minska riskerna för ytvatten och grundvatten.

Olika möjliga efterbehandlingsmetoder är under utredning, till exempel schakt av förorenad jord och transport av den förorenade jorden till deponi och jordtvätt. Jordtvätt är en form av siktning där finpartiklar och förorening urskiljs och grövre material med låg föroreningshalt kan återföras. Båda metoderna är lovande men har även sina problem, till exempel har flera deponier begränsningar i hur mycket PFAS-förorenad jord som de kan ta emot.

För att komma fram till lämpligaste åtgärdsmetod genomförs försök med jordtvätt och stabilisering. Ett försök med medelförorenad jord genomfördes 2022-2023, och ytterligare ett försök med högförorenad jord planeras under 2024. Försöken ska bland annat ge svar på om jordtvätt, eller en kombination av jordtvätt och stabilisering, kan minska föroreningshalt i tillräcklig omfattning.