Tre områden för att lyckas med elförsörjning i Västra Götaland

Förstärkt stamnät, flexiblare elanvändning och ny lokal och regional produktion av el. De tre områdena pekar Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen (VGR) och Svenska kraftnät ut som viktiga i rapporten Framtidens elförsörjning i Västra Götaland, som publicerats i dag.

I Västra Götaland sker en omfattande elektrifiering, stora industrier ställer om till att bli fossilfria och många nya verksamheter etableras. Men ska de storskaliga planerna förverkligas måste vi säkra tillgången till el snabbt. Därför har Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen (VGR) och Svenska kraftnät, som alla ingår i samverkansarenan ACCEL, tagit fram en rapport om vad som krävs för att lyckas.

Stort underskott

Prognoser pekar på att elanvändningen i regionen kommer fördubblas till 2030 och tredubblas till 2040. Samtidigt finns ett stort produktionsunderskott. Av den el som förbrukas i Västra Götaland produceras endast 30 procent regionalt. Resten överförs från andra delar av Sverige och utlandet.

– Det kommer krävas en kraftigt ökad elproduktion inom länet och en flexibel användning av elen. I synnerhet havsbaserad vindkraft får en betydande roll i energisystemet framgent. Det brådskar att genomföra de lösningar som ACCEL föreslår i sin rapport. Vikten av samarbete och gemensam syn kring hur utmaningarna ska mötas är avgörande för att nå framåt, säger landshövding Sten Tolgfors.

– För att fortsatt vara en ledande industriregion i Europa som attraherar investeringar och företag måste vi få mer elproduktion och tillgänglig effekt i Västra Götaland. Det är en utmaning, men det finns lösningar. En avgörande del är mer havsbaserad vindkraft, men även snabba tillskott i energisystemet som exempelvis mer planerbar elproduktion i form av gasturbiner, säger regionstyrelsens ordförande Helén Eliasson (S).

Så ska elproduktionen öka

I rapporten Framtidens elförsörjning i Västra Götaland får vi en lägesbild om var Västra Götaland står i dag och vilka utmaningar vi står inför. Där beskrivs även vilka nätåtgärder som planeras och vilka alternativ som är aktuella för att öka den regionala produktionen – för att säkerställa att tillgången inte hindrar samhällsutvecklingen.

– Vi har redan flera projekt i gång för att förstärka stamnätet och som i takt med att de färdigställs kommer att ge en stegvis effektökning. Men det långsiktiga elbehovet är för stort för att möta med bara nya kraftledningar, rapporten visar att det även kommer att krävas ny lokal- och regional produktion samt en flexiblare elanvändning, säger Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe.

ACCEL-rapporten har identifierat följande åtgärder:

• Elnätet behöver byggas ut snabbare.
  I dag medger Svenska kraftnät ett uttagsabonnemang på 3 235 MW till regionnätsägaren Vattenfall Eldistribution. Vattenfall Eldistribution har ansökt om en höjning på totalt 2 400 MW till början av 2030-talet. Svenska kraftnät har presenterat en nätåtgärdsplan som kommer tillgodose ungefär hälften i etapper. Flera av de stamnätsprojekt som startats av Svenska kraftnät förutsätter också att region- och lokalnät byggs ut i motsvarande omfattning. I dag tar det runt tio år att få nya stam- och regionnätsledningar på plats. Det är inte förenligt med industrierna och samhällets förändringstakt. En viktig framgångsfaktor är därför att korta ledtiderna.

• Lokal och regional elproduktion behöver byggas ut
  Knappt en tredjedel av elen som används i länet produceras regionalt. Eftersom elektrifiering pågår i hela landet kan Västra Götaland inte räkna med att ta del av ett produktionsöverskott från exempelvis norra Sverige. De planerade nätåtgärderna är inte tillräckliga för hela behovet och en förutsättning för elektrifieringen är att tillföra mer lokal och regional produktion. Målbilden är att elproduktionen ska öka med minst 15 TWh i Västra Götaland till 2030, vilket skulle ge en självförsörjningsgrad på runt 60 procent.

• Kraftvärmeverk och gasturbiner behövs för att lösa effektsituationen i närtid
  Väderberoende produktion som vind- och solkraft behöver kompletteras med planerbar elproduktion som till exempel gasturbiner och ökat användande av kraftvärmeverk. Det har konstaterats att installation av gasturbiner har stor potential att kunna öka effektuttaget. Gasturbiner kan täcka de effekttoppar som uppkommer under höglastperioder. Genom att anpassa produktionen vid Rya kraftvärmeverk samt installera en eller två nya produktionsanläggningar nära större förbrukningscentra skulle det kunna möjliggöra nya anslutningar i länet.

• Elanvändningen måste effektiviseras och göras mer flexibel
  Under årets allra flesta timmar är marginalerna i systemet goda, men den dimensionerande faktorn för ökade effektuttag är topplasttimmarna, när elförbrukningen är som högst. Genom att minska förbrukningstopparna finns möjligheter att öka effektuttaget. Det kan lösas genom flexibel elförbrukning och villkorade uttagsabonnemang. Finns det möjligheter för förbrukningsflexibilitet kan systemet utnyttjas effektivare och mer effekt kan tilldelas utan att nätet behöver förstärkas, eller temporärt tills nätet är utbyggt.

Tillsammans blir nyckelordet

Samspel mellan samhällets aktörer är avgörande för att möjliggöra elektrifieringen. Vi står nu inför en omställning i företag, kommuner och regioner. En omställning som kommer synas och höras, och som kräver mod och engagemang. Samtidigt är det tydligt att en ensam aktör inte har alla verktygen i sin verktygslåda. Samarbete och samsyn kring utmaningar och lösningar är avgörande om vi ska lyckas.