Länsstyrelsen fokuserar på regionalt fiskad strömming – för skärgårdens skull

Det småskaliga fisket längs Östersjöns kust har minskat drastiskt och kämpar för sin överlevnad. Samtidigt har industrifisket resulterat i att matkonsumtionen av strömming minskat och att fisken i stället blir till foder. Det vill Länsstyrelsen ändra på. Inom projektet Resursfisk 3.0 samlas vi för ett torgmöte mitt i Stockholm under midsommarveckan, en tid då strömmingen är extra relevant i vår matkultur. Syftet är att uppmärksamma strömmingen, hur viktig den är för oss och om det finns något hopp för framtiden. Kan en regional förvaltning kring Ålands hav vara lösningen?

Under decennier har fisketrycket efter strömming varit hårt och i dag återstår endast cirka 20 procent av mängden strömming som för 45 år sedan simmade i Östersjöns centrala delar. Särskilt det storskaliga industrifisket har ökat dramatiskt sedan slutet av 2010-talet. I Östersjön utgör det i dag i stort sett allt fiske efter strömming och den närbesläktade skarpsillen.

Länsstyrelsen Stockholm var den myndighet som först uppmärksammade ökningen av det storskaliga industrifisket och larmade om de dramatiska ekologiska följderna som detta medför. Något som bland annat resulterat i det regeringsuppdrag om att flytta ut trålgränsen, som Havs- och vattenmyndigheten för närvarande arbetar med.

Länsstyrelsen bedömer att man kan motverka denna utveckling genom att värna om det regionala och kustnära fisket. Dels genom att stärka den regionala fiskeförvaltningen kring Ålands hav, dels att värna om att fisken går direkt till konsumtion utan att ta omvägen som foder via norska laxodlingar.

I dag är vi nära att totalt förlora det småskaliga fisket – det fiske som kan ske i samklang med en fungerande kustmiljö och även utgöra en beredskapsresurs. Nu måste vi få beslutsfattare att inse hur värdefull strömmingen är för oss och hur viktigt det är att våra strömmingsbestånd finns kvar. Vi menar att lösningen är att kraftigt öka det regionala inflytandet kring skötsel och beslut för fisket, säger Niklas Sjöberg, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Stockholm och projektledare för Resursfisk 3.0, ett projekt med fokus på ett hållbart fiske kopplat till hur strömmingen ska komma tillbaka på tallriken.

Vill bidra till nya perspektiv på fiskeförvaltningen

Gustaf Almqvist, även han fiskexpert på Länsstyrelsen Stockholm, håller med och konstaterar att det nu är dags att ändra perspektiven kring fiskeförvaltningen i Östersjön.

Industrifisket fiskar så intensivt var de än drar fram att det nästan per definition innebär ett överfiske, i alla fall om man ser det ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Vi vill varsamt kunna fiska på vår strömming och samtidigt låta bestånden växa till. Över lag bör vi fiska mindre så att havet kan fyllas på med mer fisk – det är vårt bästa skafferi, säger han.

Frågan engagerar många branscher och Länsstyrelsen samlar dessa under ett torgmöte i Stockholm den 18 juni för att samtala vidare om hur en framtida regional lösning för strömmingen kan se ut.

Att vi anordnar mötet under midsommarveckan är ingen slump. Strömmingen är en traditionsbärare med en central roll i vår matkultur. Tillika är det just denna tid den samlas för lek i våra skärgårdar och då utgör stommen för skärgårdens ekosystem, säger Gustaf Almqvist.

Torgmöte om framtidens strömming

Torgmötet hålls den 18 juni mellan klockan 11.00 och 14.00 utanför Sturehof på Stureplan i Stockholm. Det är öppet för alla och kommer även att innehålla ett panelsamtal med politiker, strömmingsexpert och krögare. Besökarna bjuds på lokalt fiskad och kolhalstrad strömming.

Inbjudan: Torgmöte om framtidens strömming