LKAB och Länsstyrelsen samverkar för Norrbottens myrar

I samarbetsprojektet MyreN ska mer än 1 000 hektar myrmarker återställas. Det gör projektet till ett av Sveriges största i sitt slag.

Tillväxtverket har beviljat medfinansiering av MyreN-projektet; ”Myrrestaurering i Norrbotten”, som är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Norrbotten och LKAB.

Projektet som startar hösten 2024 ska pågå i tre år och möjliggöra restaurering av dikade myrar i stor skala. Ambitionen är att återställa minst 1 000 hektar myrar under projekttiden, vilket motsvarar 2 000 fotbollsplaner.

Norrbottens län har högst andel myrmarker i landet, men många bär spår av mänsklig påverkan. Runt förra seklet dikades många myrar ut, bland annat för att avvattna blötare skogsmarker samt skapa mer odlingsmark till Sveriges växande befolkning.

— Att myrarna dikades bidrog till människors överlevnad och dagens välfärdssamhälle, vilket vi inte får glömma bort, men idag vet vi att myrar har många andra viktiga funktioner, säger Linda Johansson, våtmarkssamordnare på Länsstyrelsen.

En av myrarnas funktioner är att de, likt en tvättsvamp, kan hålla stora mängder vatten och därigenom jämna ut extremväder, som perioder av torka eller stora mängder nederbörd.

— Sedan flera decennier har behovet av att dika ut myrar minskat, nu är det mer viktigt att vi inte äventyrar framtiden för kommande generationer. Restaureringarna som vi ska utföra i projektet kan i framtiden bidra till att motverka effekterna av extremt väder och skogsbränder som förutspås bli allt vanligare i Norrbotten när klimatet förändras fortsätter Linda Johansson, våtmarkssamordnare, Länsstyrelsen.

Restaureringen innebär att diken läggs igen med torv från platsen, igensättningen gör att vattennivån höjs till sin naturliga nivå och myren återfår sin vattenhållande funktion. På sikt kommer också myren återfå sin vattenrenande funktion, vilket förhindrar att näringsämnen och metaller sprids i närliggande vattendrag.

— Framför allt är MyreN något vi gör för att vi vill lära oss mer om hur man kan arbeta med våtmarker, samtidigt som det är ett sätt att vara med och ta ansvar för den påverkan vi har på naturmiljön i vår omgivning, säger Annika Zachrisson, sektionschef Miljö på LKAB.

LKAB har som koncernmål att till 2030 bidra till ökad biologisk mångfald. Att arbeta enligt hänsynshierarkin är ett sätt att nå det målet; det vill säga att i första hand undvika att exploatera eller påverka ett område med höga naturvärden, därefter minimera, restaurera och slutligen kompensera för skadan.

— För att kunna göra ett bra jobb med hänsynshierarkin är det viktigt att vi har så bra kunskap som möjligt om naturen. Ett sådant här samarbete med Länsstyrelsen tror vi kommer bidra till det, så det här är jätteviktigt projekt, säger Annika Zachrisson på LKAB.

Både Länsstyrelsen och LKAB utför idag olika slags miljöförbättrande åtgärder, men MyreN-projektet sticker ut då det möjliggör förbättringsåtgärder i väldigt stor skala. Projektet har en annan viktig aspekt, samarbetet mellan näringslivet och myndigheten, något både Länsstyrelsen och LKAB vill framhålla.