Täckdikning – en viktig åtgärd för bra skördar

Täckdikning av jordbruksmarken i Sverige, och inte minst här i norr, har under en lång tid varit eftersatt. I den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken finns därför en målsättning att öka aktiviteten och stöd till detta är högt prioriterat. Varför ska man då täckdika?

Bra för mark och växter

Täckdikning är en förutsättning för bra och säkra skördar. Växtrötter och markorganismer (bakterier, svampar och markdjur) behöver god tillgång till luft och vatten för att utvecklas väl. En stor del av växtnäringen i marken är bunden i organiskt material och blir tillgänglig för växterna efter att ha omsatts av markorganismerna.

Dränering påskyndar avrinningen, förbättrar syretillförseln och leder till att:

• Markorganismernas aktivitet ökar, mer växtnäring frigörs som kan tas upp av växterna.
• Rottillväxten ökar och växtnäring kan tas upp från en större jordvolym.
• Vattenförsörjningen förbättras och grödorna klarar torrperioder, då rötterna kan utvecklas på ett bra sätt.
• Kväveförlusterna till omgivningen minskar.
• Marken torkar upp snabbare och bärigheten ökar.
• Risken för körskador och skadlig markpackning minskar.
• Sådd, jordbearbetning, gödsling och skörd kan ske i rätt tid.
• Fältformerna kan blir mer rationella och brukningskostnaderna minskar.

Tänk på ytvattnet

På plana fält kan ytvattensamlingar och isbrännor skada eller döda växterna. Särskilt utsatta är övervintrande växter, t ex i vall. En kombination av ytplanering, öppna diken och täckdikning underlättar avrinningen. Olika typer av ytvattenintag, brunnar, grusfilter och grusfyllda slitsar, kan också förbättra ytvattenavrinningen och minskat riskerna för isbränna.

Planera och anlita maskin för kvalitet

Att täckdika efter plan ger de bästa lösningarna och sänker kostnaderna. Det är viktigt att slangläggningen görs med noggrannhet, så att fallet i ledningarna blir det önskade och att inga svackor uppstår. Maskiner med täckdikesplog fungerar ofta bra och minskar arbetet med återfyllning. En grusningsficka på maskinen möjliggör läggning av filter (bild 3). Anlita en erfaren entreprenör för rådgivning och planering. Kostnaderna för systemtäckdikning brukar hamna i intervallet 20–30 000 kr/ha, men kan naturligtvis variera beroende på lokala förhållanden. Tänk på att all markavvattning i dag är tillståndspliktigt. Detta omfattar vanligtvis inte täckdikning, men om åtgärden t ex innebär att naturvårdsintressen påverkas, kan tillstånd vara nödvändigt. Ta kontakt med din länsstyrelse om du är osäker.

Översyn och underhåll

Regelbunden tillsyn och rensning krävs för att dräneringen ska fungera under lång tid. Röj bort buskar och annan vegetation som kan orsaka rotinväxning, framförallt vid täckdikesögon och intagsbrunnar.

Järnhaltigt grundvatten ger risk för utfällningar av rost som täpper till ledningar. Rör med bredare slitsar, sågspånsfilter samt separata brunnar och ögon för spolrensning underlättar underhållet. Stigrör eller vattenlås som ställer rören under vatten större delen av året, utom vid perioder med hög avrinning, är ett verkningsfullt sätt att motverka svårare rostproblem.

Dränering av potentiellt sura sulfatjordar (svartmocka), som ofta är kopplade till rostproblem, kan ge mycket surt avrinningsvatten när sulfiden oxideras. Det kan ge miljöproblem i de vattendrag som tar emot dräneringsvattnet. Reglering av dräneringsvattnet på det sätt som beskrivs ovan kan vara ett sätt att minska dessa problem. På SGUs webbplats Länk till annan webbplats. finns bra kartmaterial som visar förekomst av riskområden för sura sulfatjordar. Om fältet ligger i ett sådant område kan en investering i reglerbar dränering, som ger 100% stöd, vara aktuell.

Huvudavloppen är avgörande

Utan fungerande huvudavlopp som leder bort dräneringsvattnet blir effekten av en täckdikning dålig. För underhåll av större diken och bäckar där det finns ett markavvattningsföretag räcker det att en delägare yrkar på rensning så är de övriga skyldiga att delta. Länsstyrelsen har dokumentation om de flesta markavvattningsföretagen i länet, med uppgifter om dikesdjup och kostnadsfördelning. Även om det i princip är tillåtet att rensa befintliga diken till fastställt djup kan det vara bra att kontakta länsstyrelsen för samråd, så att rensningen inte skadar vattendragen nedströms.

Vid nydikning och fördjupning av naturliga vattendrag krävs alltid tillstånd. Öppna diken är viktiga i odlingslandskapet i odlingslandskapet utgör öppna diken ett viktigt avbrott. Som refug för fåglar, insekter och växter bidrar de till den biologiska mångfalden. Därför är det viktigt att fundera en extra gång innan man lägger igen eventuella diken. Rörläggning tillhör också de åtgärder där man bör kontakta Länsstyrelsen, eftersom landskapsförändringen i sig gör att tillstånd ofta krävs.

Fler artiklar - Norrbruk