Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Restaurering i Rosfors – åter bete efter lång igenväxning
Rosfors bruk är ett naturreservat i Piteå kommun, vid Rosån strax norr om Sjulsmark. Det är som namnet antyder en gammal bruksmiljö där järnbruk bedrevs till slutet på 1800-talet. Därefter bedrevs jordbruk och sågverksamhet, först under patron C A Hedqvist och därefter flera andra ägare fram till 1940 då sågverket förstördes.
Jordbruksmarkerna sköttes fortsatt och i slutet av 1990-talet bildades ett reservat av brukslämningarna och den jordbruksmark som låg sydost om dessa. Syftet med reservatet var enligt beslutet att bevara natur- och kulturmiljön i en för länet unik helhetsmiljö. Den pågående markanvändningen med jordbruksdrift med slåtter och bete skulle fortsätta.
I samband med att reservatet bildades 1997 så köptes större delen av marken av en nybildad förening – Sjulsmarks undjursbetesförening. Ett antal lantbrukare i närliggande Sjulsmark hade bildat föreningen och har sedan dess använt markerna i reservatet till bete för kvigor och sinkor. Idag ingår två djurhållande företag i föreningen, Loggers lantbruk i Sjulsmark och Nybergs lantbruk från Klöverträsk.
Hela jordbruksmarken har sedan reservatsbildningen varit instängslad och betesdjuren har gått på båda sidorna om Rosån. Både gamla åkermarker, en del strandäng, skogsbryn, dikeskanter och gamla brukningsvägar ingår i betesmarken. Vissa av åkrarna har lagts om då och då och även skördats vissa år. Av någon anledning så har en bit av marken, närmast Rosån, stängslats bort ur betet redan från början. Där har sedan igenväxningen blivit till en tät lövskog som omgärdar ån. Den igenvuxna marken ser du på översta bilden.
Under 2022 så tog Länsstyrelsens miljöanalysenhet i samarbete med landsbygdsenheten initiativ till att röja detta område och införliva det i beteshagen. Under sommaren avverkades mängder av träd i området för att återskapa en öppen mark som både ger mer bete för djuren, samtidigt som sådana växter, insekter och fåglar som trivs i öppna, hävdade marker ges utrymme. Vissa träd sparades där de bedömdes ha ett värde för mångfalden. Exempelvis sälgar som är viktiga för många insekter eftersom de blommar tidigt under säsongen och utgör den första födan för exempelvis övervintrade humlor. Man sparade också rönnar och häggar som både blommar och sedan ger bär och är viktiga för både insekter och fåglar. En del björkar och aspar som låts bli solitära och vidkroniga träd och även några stora granar och alar som kan ge skugga åt både betesdjur och vattenlevande organismer som trivs med detta fick också bli kvar. Resterande träd och sly avverkades, samlades ihop och fördes bort under sommar och höst.
Under flera år har man haft problem med att björnar rört sig i området och djur har skrämts ur hagarna och fått hämtas in vid flera tillfällen, stängslet har lagats i många omgångar och var i dåligt skick. Ett fortsatt bete är en förutsättning för skötsel av reservatet och därför passade Länsstyrelsen efter röjningsinsatsen på att sätta upp ett nytt stängsel runt hela betesmarken av typen rovdjursavvisande stängsel. Detta för att minimera risken för fortsatt problem med skrämda eller i värsta fall skadade djur. Stängslet blev färdigt inför betessäsongen 2023 och under föregående sommar så betade djur från de två gårdarna i hela den inhägnade delen av reservatet, inklusive den röjda delen.
Under säsongen 2024 så kommer den restaurerade marken att följas upp för att se om det behövs ytterligare åtgärder för att få bästa resultat för den biologiska mångfalden. Att djuren trivs vet vi redan och för besökare så syns de nu bättre efter att barriären av träd till största delen är borta.
Stöd för restaurering av betesmarker 2024
Tidigare har stöd för restaurering av betesmarker sökts i SAM-ansökan och varit en femårig miljöersättning med fast ersättning per hektar. Det har också funnits ett investeringsstöd för engångsröjning som använts i ganska liten utsträckning.
Under flera år har det inte funnits möjlighet att gå in i nya åtaganden. Från och med 2024 så finns nu ett nytt restaureringsstöd. Det är ett nationellt stöd, alltså inget EU-stöd, och pengarna kommer från Naturvårdsverket. Det betyder att du i fortsättningen INTE kan ansöka via SAM. Det håller på att utvecklas ett ansökningssystem, men under 2024 så kommer länen att hantera ansökningarna via ett webbformulär som du kan hitta på respektive läns hemsida.
En stor skillnad gentemot tidigare ersättning är att det inte finns en fast ersättning per hektar utan kommer att baseras på faktiska kostnader, precis som investeringsstöden. Du kommer kunna få ersättning för kostnader du har, samt för eget arbete. Länen samverkar just nu för att få fram siffror på vilka kostnader det normalt kan komma att handla om som kan vara till hjälp för dig som ska ansöka.
Det du själv kan göra är att fundera över vilka åtgärder som kommer att behövas på den mark du är intresserad av att restaurera. Ska marken avverkas kan du ta in prisuppgifter på detta arbete. Ska du leja någon för röjning så kan du ta in offert på arbetet. Även stängslingskostnad kan ingå i restaureringen och en prisuppgift för detta kan du räkna ut beroende på vilken typ av stängsel du tänker sätta upp. Du kommer bara att kunna få ersättning för stängsel om du sätter upp permanent stängsel av något slag, inte för flyttbara stängsel som exempelvis flexinät.
Du är välkommen att kontakta din länsstyrelse för att få en rådgivning på den mark du är intresserad av att restaurera. Vi tittar då tillsammans på om marken är lämplig, vilka åtgärder som behövs och om det är något särskilt du ska tänka på, exempelvis på vilka träd som bör sparas eller liknande.
Hanna Lindgren. Länsstyrelsen i Västerbotten
010-225 42 60
hanna.lindgren@lansstyrelsen.se
Sara Borgström, Länsstyrelsen i Norrbotten
010-225 52 50
sara.borgstrom@lansstyrelsen.se
Text: Sara Borgström, Länsstyrelsen i Norrbotten
Foto: Johannes Vuortio Andersson (drönare) och Sara Borgström