Utökad skyddsjakt på Öland för att gynna markhäckande fåglar

Länsstyrelsen ger tillstånd till utökad skyddsjakt efter vissa predatorer som räv, grävling och kråkfåglar på Öland. Detta görs för att gynna markhäckande fågelarter. Mörbylånga Jaktvårdskrets har ansökt om utökade jakttider för riktad avskjutning/fällfångst av predatorer på Öland. Jaktens syfte är att öka överlevnaden av hotade, markhäckande fågelarter som sydlig kärrsnäppa, brushane och rödspov. Kalmar län har ett internationellt ansvar för bevarandet av dessa arter.

Skyddsjakten gäller hela Öland och omfattar rödräv, grävling, mård, gråtrut/fiskmås (bara felfångade som har skadats i samband med kråkfångst), kråka, råka, kaja, skata och korp. Jakten ska så långt möjligt ske under ordinarie jakttid om sådan finns.

Ölands sjömarker har i flera olika sammanhang utpekats som mycket värdefulla för både rastande och häckande fåglar. De hyser viktiga häckfågelpopulationer av and- och måsfåglar, tärnor och vadare. Flera av dessa arter är med i EU:s fågeldirektiv och/eller klassas som hotade eller missgynnade i Sverige, till exempel årta, stjärtand, sydlig kärrsnäppa, brushane, rödspov, silltrut och småtärna. Många av de fågelarter som häckar i området är hotade och minskar i hela Europa.

Under senare tid har forskning på sydöstra Ölands sjömarker bland annat studerat hur många fågelungar som blir flygfärdiga. Resultatet från studierna har visat en oroväckande hög predation på vadarnas ägg och ungar. I vissa fall var bopredationen så hög som 98 procent på tofsvipa. Hög predation har även konstaterats hos rödbena. Erfarenheter från tidigare studier visar att vissa individer av predatorer kan specialisera sig på markhäckande fåglar i ett område och stå för majoriteten av predationen på den platsen. För redan trängda arter är det stor risk att den höga predationen leder till ännu snabbare minskning och eventuellt att de dör ut i Sverige. För att uppnå en effekt av predatorjakten behövs ett högt jakttryck på predatorerna över stora arealer.

Sedan år 2008 har man arbetat med utökad skyddsjakt på predatorer på Öland. Parallellt har Länsstyrelsen diskuterat markernas skötsel med markägare, återskapat småvatten och röjt buskar och träd i sjömarkerna. De hotade arterna brushane och rödspov har ökat, men populationerna är fortfarande mycket låga i Sydsverige. På de öländska sjömarkerna går det bättre för vadare än vad det gör i andra delar avlandet. Men även på Öland minskar flera arter, till exempel strandskata, roskarl och storspov.

En utvärdering görs av effekterna av den utökade jakten, bland annat genom att studera kläckningsframgång hos tofsvipa och rödbena inom ett antal undersökningsområden. Hur många och vilka arter av predatorer som fällts rapporteras också.

Tillståndet gäller till och med 15 maj 2029.