Upptäck skatterna i våra ängs- och betesmarker

Just nu är vi ute och inventerar ängs- och betesmarker i vårt län, och utforskar de naturskatter som gömmer sig mitt ibland oss. Nyligen fick fäboden Johankölen, i Bergs kommun, besök av våra biologer, som samlade in data om olika arter och kulturvärden.

Vi gör en inventering av markerna vid Johankölen, där vi samlar in data om kärlväxter, insekter, lavar och kulturmiljövärden. Med luppen nära till hands undersöker vi både stort och smått, men fokuserar särskilt på mångfalden av växter, säger Magnus Lundin, biolog och handläggare för jordbruksstöd vid Länsstyrelsen Jämtlands län.

Varför är dessa marker viktiga?

Ängs- och betesmarker är beroende av betesdjur och därmed även av människor. Utan skötsel minskar artrikedomen av växter och djur. Dessa marker är bland de mest artrika vi har och är hem för en mängd olika växter, svampar, insekter och djur – flera av dem hotade. Många arter är unika för just ängs- och betesmarker, som har vårdats genom traditionell betesdrift och slåtter i hundratals år.

Här finner vi inte bara rika naturvärden, utan även historiska spår och kulturmiljövärden som berättar om människors brukande och liv i generationer.

För våra nyttoinsekter, såsom humlor och fjärilar är ängs- och betesmarker ett paradis. De sköter pollineringen samtidigt som de håller skadedjuren i schack och bidrar till vår livsmedelsförsörjning. Markerna är också en resurs för jordbruket, då de ger foder till våra djur utan att vi behöver plöja, gödsla eller så gräs.

Inventeringsdata stärker arbetet med biologisk mångfald

Resultatet från inventeringen ger oss värdefull kunskap om hur naturen mår och används på flera sätt:

• uppföljning av exempelvis Sveriges miljömål "Ett rikt odlingslandskap",
• nationell rapportering enligt EU:s art- och habitatdirektiv, som syftar till att bevara biologisk mångfald genom att skydda arter och naturtyper,
• tillgängliggörande av öppen data i Jordbruksverkets databas Tuva, som används som underlag för nationella, regionala och lokala strategier och program för miljömålsarbete, fysisk planering och forskning,
• utvärdering av utbetalade miljöstöd.

Den biologiska mångfalden är viktig för oss alla. Den ger oss mat, rent dricksvatten och frisk luft. Genom att vårda växter och djur i olika naturmiljöer, tar vi också hand om oss själva och vår välfärd, säger Gunvor Norehag, biolog och handläggare för jordbruksstöd.

Sök stöd för att sköta värdefulla ängs- och betesmarker

Har du ängs- och betesmark? Då kan du ansöka om ersättning för att återställa särskilda värden på din mark och hjälpa till att bevara den biologiska mångfalden. Sista ansökningsdag för 2024 är 15 augusti. Rekommendationen är att du kontaktar länsstyrelsens rådgivare i god tid innan du ansöker.