Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Energidag om lönsamhet och investeringsmöjligheter i lantbrukets gröna omställning
Vilka ekonomiska möjligheter finns för lantbrukare i den gröna omställningen?
Det var huvudfrågan under den energidag som länsstyrelsen arrangerade den 25 mars, genom Greppa Näringen, tillsammans med LRF, Grönt Centrum, Energicentrum Gotland och Hushållningssällskapet.
Omkring 40 personer fanns på plats för att lära sig om lönsamhet och investeringsmöjligheter för grön omställning i lantbruket. På programmet stod bland annat solenergi, biogasproduktion och klimatinvesteringsstöd. Du som inte var med på träffen kan ta del av några av lärdomarna från dagen här.
Vilka energiutmaningar står Gotland inför och hur kan lantbruket vara en del av lösningen?
Patrick Dahl från Energicentrum Gotland berättade lite om de utmaningar som klimatförändringarna medför, till exempel mer extremväder och en höjd havsnivå som innebär att en del land längs kusterna försvinner. Dessa effekter gör att alla, inte minst lantbrukare, behöver ha en viss beredskap och göra anpassningar till det förändrade klimatet.
Eftersom efterfrågan på energi, främst i form av el, också ökar samtidigt som vi behöver få bort fossila energikällor, poängterade Patrick att det finns stort behov av mer förnybar energiproduktion. Här kan lantbrukare och andra markägare vara en viktig del av lösningarna, exempelvis genom vindkraft, solkraft och biogasproduktion.
Att investera i solenergi
Även Lars Andrén lyfte den stora potential som finns för lantbrukare att själva producera mer förnybar energi, samt att arrendera ut mark för energiproduktion, till exempel i form av solcellsparker. Han berättade att marknaden för solceller för första gången går neråt. Man kan fortfarande göra lönsamma investeringar i solenergi, men det gäller att vara uppmärksam och noggrann när man gör sina val och alltid sätta produktgarantier i relation till kostnaden.
Att sätta upp solceller på tak är en relativt enkel process, men det man behöver tänka på då är att inte sätta dem för nära ventilationshuvar och att viss djurhållning har en tendens att smutsa ner solcellerna, så det är klokt att sätta dem där det går att komma åt att tvätta. Särskilda regler gäller också för eternittak, så det behöver man ha koll på om det är ett sådant tak man vill installera solceller på.
Om man vill göra en större investering rekommenderade Lars att man börjar med att kolla nätanslutningsavgiften, då den ofta är avgörande för om man överhuvudtaget bör göra investeringen. En solcellspark med vertikala, dubbelsidiga, solceller som djur kan beta runtomkring (agrovoltaics) har visat sig nästan lika effektiv som optimalt lutande solceller – skillnaden i produktion är bara cirka fem procent.
Det finns med andra ord en god potential för att fortsatt utveckla solenergiproduktion på marker som samtidigt kan användas för lantbruksverksamhet. Det finns dock en del regelmässiga utmaningar, bland annat kopplat till jordbruksstöd, men även utifrån tillståndsprocesser. Solceller kräver inte tillstånd idag, men fler och fler söker frivilliga tillstånd och bygglov för solceller på mark för att ha en säkrare rättslig grund när de gör sin investering.
För dig som funderar du på att sätta upp solceller och vill ha mer information:
Solceller, LRF
Länk till annan webbplats.
Att uppgradera flytgödsel och minska klimatpåverkande utsläpp
Trond Lund från företaget N2Applied berättade om en teknik som använder el för att tillsätta kväve från luften till flytgödsel och skapa NEO – nitrogen enriched organic fertiliser. Den information han delade kommer från företagets egna tester och rapporter. Han berättade att processen ger ett ökat kväveinnehåll i gödseln och kan göra lantbrukare självförsörjande på kväve. Samtidigt sänker den pH-halten, vilket kan minska metanutsläpp från gödseln med upp till 99 procent.
Trond nämnde även att ammoniakutsläppen från lager och spridning minskar nästan lika mycket. Kvävet blir också mer lättillgängligt för växterna och mindre näring lakas därmed ut och bidrar till övergödningsproblem. Proteinhalten i grödorna ökar, tack vare att de kan tillgodogöra sig mer näring. Ett exempel från mjölkproduktion visade att 1 liter mjölk som producerats på en gård med NEO hade 27 procent lägre klimatutsläpp jämfört med en gård där mineralgödsel tillsatts.
Problemet idag är att tekniken är dyrare än att köpa mineralgödsel, då det krävs en del el för att producera varje kilo kväve. Företaget vill gärna få till en anläggning på Gotland som kan fungera som demonstrationsanläggning, så det kan hända att vi inom en relativt snar framtid får se hur denna teknik fungerar i praktiken.
Kostnader för jordbrukets gröna omställning
Markus Hoffman från LRF, som varit med och tagit fram rapporten ”Kostnader för jordbrukets gröna omställning” berättade om slutsatserna i rapporten. Ofta pratar man om grön omställning i betydelsen att ställa om till fossilfri energi, medan denna rapport definierat begreppet bredare.
Grön omställning innebär här åtgärder inom fyra områden; energi och klimat (till exempel fossilfri energi), biologisk mångfald, markvård/vattenvård/luftvård samt klimatanpassning. Markus berättade att investeringskostnaderna för jordbruket omställning hamnar på omkring 85 miljarder kronor och att det tillkommer årliga kostnader på 10-11 miljarder kronor. Om man skulle dela upp investeringskostnaderna på ett antal år skulle man kunna genomföra omställningen för 20 miljarder kronor per år.
Men var ska dessa pengar komma ifrån? Ett förslag som lyfts i rapporten är att staten ska stå för hälften via stöd genom CAP, Klimatklivet etcetera, medan konsumenterna bör bära kostnaden för resterande 10 miljarder kronor, motsvarande en ökning i livsmedelspriser med 3 procent.
En viktig fråga som lyftes kopplat till detta är problematiken med handelns procentpåslag – för att öka lantbrukarnas inkomst från sin livsmedelsproduktion utan att priserna ska dra iväg alltför mycket krävs ett öronmärkt kronpåslag eller liknande. Om de satsningar som rekommenderas i rapporten genomförs skulle det även ge andra mervärden, exempelvis 5 700 nya jobb på landsbygden och 800 miljoner kronor i skatteintäkter.
Rapporten om kostnader för jordbrukets gröna omställning, LRF Länk till annan webbplats.
Ekonomiska möjligheter och förutsättningar med biogas
Gårdar med djurproduktion som ger mycket gödsel har möjlighet att producera biogas, som kan användas för kraftvärme eller för uppgradering till fordonsgas. Lars-Erik Jansson informerade om förutsättningar för såväl egen biogasanläggning som satsningar på gemensamhetsanläggningar.
Ett exempel som lyftes för att visa potentialen var att ta 22 m3 gödsel som skulle kunnat spridas direkt på åkern och först köra den genom en biogasanläggning. Det man då får ut är 21 m3 med samma näringsinnehåll samt 300 Nm3 metangas, vilket räcker till 500 mils körning med en gasbil, samtidigt som metanutsläpp minskar. Många ogräsfrön som kan finnas i gödsel dör också i uppvärmningsprocessen. Det finns med andra ord många fördelar med biogas!
På Gotland har vi stora mängder gödsel och därmed en enorm potential för energiproduktion genom biogas, dock är det inte praktiskt möjligt att ta tillvara på allt. Eftersom biogasproduktion kräver relativt dyra investeringar poängterade Lars-Erik att gemensamhetsanläggningar kan vara ett bra alternativ för många.
På fastlandet finns också exempel där ett flertal mindre anläggningar gått ihop i ett nätverk och tillsammans uppgraderar en del av gasen till fordonsgas som de säljer, vilket gör mycket för lönsamheten. Generellt är större anläggningar mer lönsamma än små, men Lars-Erik menade på att det inte beror på storleken rakt av utan att det är flera saker som påverkar, till exempel att man inte tar tillvara på all gas som produceras eftersom behovet är lägre än produktionen och att man inte åtgärdar problem direkt utan prioriterar annat före, vilket kan leda till onödigt långa perioder med låg produktion.
Det ligger tyvärr en ganska stor byråkratisk börda på biogasproducenter och Lars-Erik menade på att politiken i högre grad skulle behöva satsa på biogas i högre grad som en viktig del i omställningsarbetet. Han visade också hur man kan räkna på sina förutsättningar med kalkylmallar som han tagit fram och som han gärna delar med sig av. Är du intresserad av att ta del av kalkylmallarna kan du kontakta länsstyrelsen, se kontaktuppgifter till Agneta Green nedan.
Stödmöjligheter genom Klimatklivet
Det finns mycket pengar inom Klimatklivet och för lantbrukare finns en hel del klimatsmarta åtgärder att söka stöd för. Anna Sorby informerade om hur stödet fungerar och tryckte på att förutsättningarna för att få stöd bygger på att man får en relativt stor klimatnytta av åtgärden, i förhållande till investeringskostnaden.
Exempel på åtgärder som kan få stöd inom lantbruk är elektrifiering av bevattningsanläggningar (vilket många lantbrukare på Gotland redan fått stöd för), byte från oljepannor till biobränsle-pannor eller elektriska lösningar, elektriska utfodringssystem och biokolsproduktion. Man kan också få upp till 65 % i stöd för biogasanläggningar, vilket ger möjlighet för fler att producera egen biogas för el och värme till verksamheten, eller för uppgradering och försäljning.
Nästa ansökningsomgång inom Klimatklivet är öppen 3-11 juni och årets sista ansökningsomgång kommer att hållas 1-8 november. För dig som är intresserad av veta mer om stödet, kontakta Agneta Green på agneta.green@lansstyrelsen.se eller 010-223 93 58 eller läs mer här: