Styfstorpet

Innan den allmänna värnplikten infördes i Sverige 1901 bestod den svenska armén av yrkesofficerare och indelta soldater. De hade kriget som yrke. De indelta soldaterna försörjdes av bönderna i närområdet, som försåg soldaten med ett torp och jord att bruka. Styfstorpet i Voxsätter är Hälsinglands bäst bevarade soldattorp.

På de flesta håll i landet var soldattorpen små och enkla, men i Hälsingland påverkades de av böndernas vana att bygga stort. Här kan soldattorpen se ut som små bondgårdar med rejäla parstugor att bo i och gott om ekonomibyggnader. Så är det på Styfstorpet i Voxsätter, som anlades i början av 1800-talet. Det var den indelte soldaten Per Persson Styf som byggde torpet, förmodligen i samband med att han gifte sig med Sigrid Hansdotter 1818. Soldatyrket gick sedan vidare inom familjen i flera generationer.

Bostadshuset på Styfs var från början bara i en våning, men byggdes senare på med ytterligare en halvvåning. Troligen har det också byggts till på längden. Till torpet hör en rad välbevarade ekonomibyggnader: förutom ladugården med sin bryggstuga finns här en tröskloge, ett härbre, ett svinhus, en vedbod och en hölada. Tillsammans med den lilla trädgården bildar de en karakteristisk torpmiljö.

Torpets tidiga historia

På var sin sida av Voxnan, just där den rinner ut i Ljusnan ligger byarna Voxsätter och Lenninge. De första skriftliga beläggen för byarna är från 1470, men det är sannolikt så att det långt tidigare än så bodde människor här. De båda byarna har varit nära förknippade genom tiderna, de har alltid omnämnts tillsammans och deras ägor har varit sammanblandade. Förutom bondebefolkningen har byarna haft en omfattande utanvidsbebyggelse med många hantverkare och torpare. Även det militära inslaget bland befolkningen var stort - omkring 1840 var femton officersboställen och soldattorp bebodda bara i Voxsätter och Lenninge.

Soldattorpet Styfs anlades i Voxsätter någon gång i början av 1800-talet, troligen 1818. Det var den indelte soldaten Per Persson Styf, född 1790 som byggde torpet och även ägde byggnaderna. Han hade börjat sin tjänst vid roten nr 94 Lenninge år 1811 och sju år senare gifte han sig med en ung kvinna från Röste, Sigrid Hansdotter. Det var antagligen då som han byggde torpet.

Soldaterna Styf

När Per Styf slutade som korpral 1846 blev hans son Johan soldat nr 94 i Lenninge och övertog även torpet. Efter att Johan Styf gift sig med Anna Jonsdotter bodde två generationer med flera hemmavarande barn samtidigt i torpet. Johan och Annas yngste son, Olof blev 1893 den siste soldaten på Styfstorpet.

Johan Styf hade skomakeri som bisyssla. Han hade sin verkstad inrymd i bottenvåningens förstukammare. De flesta soldater ägnade sig åt någon form av hantverk för att dryga ut inkomsterna. Sonen Olof var, förutom jordbrukare och soldat, även en skrivkunnig man som anlitades till allehanda skrivgöromål man behövde hjälp med i bygden. Detta förde honom även till posten som kommunalnämndens ordförande. Olofs skrivsysslor och uppdrag har även präglat Styfstorpet. I övervåningen inredde han omkring 1910 ett rum på den tidigare oinredda vinden.

Eftersom soldaterna Styf efterträdde varandra i flera generationer bodde man kvar och odlade samma mark, vilken också med tiden utvidgades. Gårdstomten avstyckades 1974 och därefter har torpet använts som sommarbostad, först av Olof Styfs dotter Anna och efter henne av hennes barn.

Torpets bebyggelse

Byggnadernas yttre är mycket välbevarat. Bostadshuset byggdes först i en våning som sedan vid mitten av 1800-talet byggdes på med en övervåning. Alla uthusbyggnader finns bevarade och bildar tillsammans en karaktäristisk torpmiljö. Norr om huset finns den gamla torpträdgården bevarad med fruktträd, vinbärs- och krusbärsbuskar, syrener och prydnadsväxter som liljor, pioner, akleja och stormhatt. Det finns många vittnesmål om att just soldattorpen varit föregångare vad det gäller trädgård och växtmaterial på den svenska landsbygden. Soldaterna rörde sig utanför hemorten på ett helt annat sätt än andra och kunde därför ofta bli den som förde med sig nyheter av olika slag hem.

Skyddsbestämmelser för Styfstorpet

Skyddsområdet omfattar del av fastigheten Voxsäter 4:30 enligt situationsplan. Skyddsföreskrifterna omfattar samtliga byggnader på fastigheten.

1. Byggnaderna får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör.
2. Ändring av byggnadernas rumsindelning eller andra åtgärder som innebär ingrepp i bärande stomme får inte ske.
3. I huvudbyggnaden får befintlig fast inredning som listverk, paneler, dörrar, foder, eldstäder etcetera inte tas bort eller på annat sätt förändras utan länsstyrelsens tillstånd.
4. Byggnaderna ska i samråd med länsstyrelsen underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbeten ska utföras med sådana material och metoder att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
5. Skyddsområdet ska hållas i sådant skick att miljöns karaktär inte förvanskas. Inom skyddsområdet får ytterligare byggnader inte uppföras.