Fäbodveckan
Under fäbodveckan i Gävleborg kan du ta del av en rad aktiviteter. Veckan syftar till att bland annat uppmärksamma klimatsmart matproduktion, biologisk mångfald och lokala traditioner. Med kunskap om traditionella metoder kan vi även stärka vår civila beredskap. Välkommen 1-7 juli!
Fäbodveckan ger en härlig möjlighet att utforska och hylla fäbodbruket, där vi kan upptäcka och lära oss mer om hur maten producerades förr i tiden. I vårt län finns flera aktiva fäbodar som öppnar sina dörrar för att välkomna besökare. Vi hoppas att ännu fler får chansen att uppleva fäbodlivet och få en djupare förståelse för våra djur och vår historia.
Under Fäbodveckan kan du delta i olika aktiviteter som kurser, workshops, vandringar och föredrag för att fördjupa din kunskap om fäbodens kulturarv.
Aktiviteterna under Fäbodveckan kommer att äga rum på olika fäbodar främst i Gävleborgs län men även i övriga fäbodlän, vilket ger dig möjlighet att utforska och njuta av den vackra naturen och kulturen i regionen.
Samarbetspartners
Fäbodveckan anordnas i samarbete med MatVärden och Gävleborgs Fäbodförening.
Kontakt
För information eller frågor om
- aktiviteterna i programmet kontakta respektive arrangör
- själva Fäbodveckan eller anmälan kontakta Sara Danvind eller Anders Johansson på Länsstyrelsen Gävleborg.
Karta över fäbodar
Förstora bildenKartan ger endast en ungefärlig plats var det finns fäbodar. För att hitta den exakta platsen är det bäst att kontakta respektive fäbodbrukare. Vissa av fäbodarna har ingen adress utan kan endast hittas med hjälp av koordinater.
Fäbodar, en gång trånga och livliga arbetsplatser med djur och mjölkhantering, har en historia som sträcker sig tillbaka till förhistorisk tid. Idag varierar de från aktiva jordbruksverksamheter till fredliga reträtter, vissa med djur och besöksverksamhet och andra övergivna. Fäbodsystemet var som störst under 1800-talet, men dess exakta ursprung är okänt.
Fäbodarna uppstod på grund av begränsade betesmarker i byarna och utgjorde en lösning för mjölkhanteringen. Platsen för fäboden valdes noggrant så att tillgång till vatten och betesmarker var god. Fäboden var kvinnornas arbetsplats och där ansvarade de för djurens hälsa och tillverkning av till exempel ost och andra mjölkprodukter.
Traditioner som kulning och tro på övernaturliga krafter omgav fäbodlivet. Fjällkor och getter var typiska djur på fäbodarna.
Fäbodsystemet nådde sin största omfattning under 1800-talet, men exakt hur och när det uppkom vet man inte. Under 1900-talet minskade antal fäbodar på grund av nya jordbruksmetoder och mejeriernas framväxt. Trots detta finns det idag några aktiva fäbodbrukare som anpassar gamla traditioner till moderna metoder. I Gävleborgs län har vi ett 60-tal aktiva fäbodar. Deras arbete bevarar kunskap och traditioner samtidigt som fäbodmarkerna hålls öppna och ger insikt i föregående generationers liv.
Kontakt
-
Sara Danvind
Projektledare
Telefon 010-2251408
-
Anders Johansson
Handläggare
Telefon 010-2251446